Herr talman! I dag debatterar vi en av de viktigaste frågorna inför framtiden, hur vår skola fungerar och vilken kvalitet den håller.
Skolväsendet är ett väldigt brett område som inte bara sträcker sig från förskola till gymnasieskola. Det omfattar även särskola, sfi och fritidshem. Det gör att det blir ett extra brett område och en bred debatt.
I utskottets text lyfts Friskolekommitténs förslag fram eller rättare sagt den överenskommelse som är gjord mellan sex av riksdagens åtta partier. Därför är det omöjligt att inte redan nu gå in på de förslag som har lagts fram där, även om det kommer att bli en debatt kring det framöver.
Herr talman! Sverige har gått från att ha en skola i världsklass till att ha en skola som brottas med stora problem. Vi brottas med sjunkande kunskapsresultat och med elever som lämnar grundskolan och gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Vi brottas med ett ökat antal elever som hoppar av gymnasiet, med sjunkande lärarstatus och så vidare.
Vi har en skola som har stora utmaningar framför sig. Jag säger "vi", för jag menar faktiskt att det är vi tillsammans som kan komma till rätta med dessa problem eller åtminstone närma oss problemen. Vi måste sända signaler ut till verksamheten om att vi står enade i frågorna. Det finns faktiskt väldigt många frågor och punkter där det inte råder någon oenighet över huvud taget.
Jag menar att vi gemensamt måste lyfta fram dem för att signalera att vi gör detta långsiktigt och att det är ett bestående förslag, oavsett vem eller vilka som sitter i regering eller har vågmästarroll.
Det måste också i någon mening ha varit Friskolekommitténs syfte att hitta långsiktiga och hållbara lösningar som alla kan ställa sig bakom. Jag menar att det är absolut rätt väg att gå.
Men tyvärr var det inte så logiskt. Ganska tidigt talades det tydligt om för oss att Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet inte skulle bli aktuella i en sådan här överenskommelse. Vi stod helt enkelt för långt ifrån varandra, sade man.
Herr talman! Detta skulle man kunna välja att kalla mobbning eller utfrysning, sådant som vi arbetar mot i skolvärlden. Jag behöver knappast nämna någonting om det här med att föregå med gott exempel.
Vill man sätta partipolitik framför skolans och Sveriges bästa har man naturligtvis all rätt att göra det, men då får man vara beredd att ta konsekvenserna.
När jag tittar närmare på de förslag som överenskommelsen innebär kan jag bara konstatera att det egentligen inte fanns några sakliga skäl för att utesluta Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet från uppgörelsen. Sakpolitiskt står vi faktiskt inte så långt ifrån varandra i just dessa frågor.
Vad jag kan se i dagsläget finns det inte några förslag här som jag inte kan ställa mig bakom. Däremot finns det frågor där jag skulle vilja gå steget längre. Men för den sakens skull är det inte fel att åtminstone ta ett steg i rätt riktning.
Vi lever i en värld där det råder hård konkurrens på den internationella marknaden. Nationen med den bäst utbildade arbetskraften har stor fördel i den internationella konkurrensen. Sverige har tyvärr halkat efter i den konkurrensen när det gäller just skolresultat. Detta är allvarligt.
Friskolereformen må ha ökat valfriheten för många elever som av olika anledningar, kanske rent av vantrivsel eller mobbning, valt att byta upp sig till en bättre skola och en bättre skolgång. Men uppenbarligen har reformen inte lyft våra skolresultat internationellt.
Frågan om en överetablering vid startandet av friskolor har lyfts fram i en del motioner. Till och med Riksrevisionen har påpekat att nuvarande regelverk inte har något skydd ens för riktigt uppenbara överetableringar. Dessa överetableringar kommer att ligga för handen om Skolinspektionen följer sina regler och ger tillstånd till fler elevplatser än vad det finns elevunderlag för.
Det är givet att elever, lärare och andra i framtiden kommer i kläm. Det ser vi inte minst nu när skolor lägger ned sin verksamhet på grund av bristande elevunderlag.
Vi vill därför i likhet med Finland skapa ett friskolesystem där det måste finnas ett påvisbart behov av den utbildning som en friskola avser att ge, en pedagogisk profil eller en speciell språkinriktning. På så sätt skapas en balans inom friskolesystemet. För detta krävs det naturligtvis att Skolinspektionen har ett helt annat regelverk att förhålla sig till än det vi har i dag.
Vi vill påpeka att den uppgörelse där sex av riksdagens partier ingår inte på något sätt tar upp problemen med överetableringar av skolor. I texten talar man i stället om samråd mellan kommuner och huvudmän, vilket i sak inte behöver betyda någonting. Detta anser vi vara en stor brist i uppgörelsen. Det är precis en sådan fråga där vi skulle vilja gå längre utan att för den sakens skull säga att samråd är fel.
Herr talman! Friskolereformen har också fört med sig att antalet konfessionella friskolor har ökat i vårt land. Med anledning av det vill jag yrka bifall till reservation 9 som handlar om en hårdare granskning av konfessionella friskolor.
Tyvärr har en rad allvarliga problem och brott mot skollagen uppdagats på konfessionella skolor. Det är problem som vi inte ser i våra icke-konfessionella skolor. Händelser som kan betecknas som rena övergrepp med inslag av våld och hot har tyvärr uppdagats. Missförhållandena på dessa friskolor har avlöst varandra genom åren. Vi vill att regeringen tillsätter en objektiv utredning för att klargöra förhållandena på dessa skolor.
År 2003 gjordes ett uppmärksammat undersökande reportage kallat
I skolans våld
, där mycket grova missförhållanden på tio konfessionella friskolor synliggjordes. Det framkom bland annat att skolorna underlät att anmäla så pass grovt våld att det närmast kan jämföras med tortyr av skolbarn. Skolorna underlät också att rapportera om uppenbart tvångsgifte. Dessutom förekom både hot och våld på skolorna.
Svenska skattebetalare finansierar vårt skolsystem för att ge alla barn en likvärdig utbildning, inte för att kunskapsinlärning ska ske med otillåtna medel.
Jag är fullt medveten om att konfessionella friskolor lyder under samma regelverk som övriga skolor, men trots detta är det här problem som har uppdagats där och inte i våra traditionella skolor.
Herr talman! Tyvärr förekommer det också att ungdomar utsätts för det vi kallar hedersrelaterat förtryck. Det innebär att unga människor i skolåldern tvingas försvara det man i deras ursprungsländer kanske kallar familjehedern. Det innebär mycket hårda restriktioner i livsföringen för de drabbade. Det är restriktioner som övriga ungdomar i klassen ser som direkt verklighetsfrämmande. Restriktioner av den art som vi kan se är helt enkelt inte i samklang med vårt samhälle och vårt sätt att leva. Det kan till exempel röra sig om att flickor inte får tilltala pojkar eller ha en relation med det motsatta könet. Det kan också innebära isolering från kamrater och en normal fritid.
Främst är det naturligtvis socialtjänsten som har skyldighet att ingripa när ungdomar utsätts för hedersproblematik och annan problematik. Men den arena som har störst möjlighet att upptäcka hedersproblematik är sannolikt skolan, där ungdomarna vistas en stor del av dagen.
Det vore naturligt och det mest effektiva att ge skolpersonal utbildning i denna problematik och framför allt utbildning i att upptäcka den och agera i förekommande fall.
Det är ingen lätt uppgift att öppna dörren till ett liv som baseras på andra grundläggande värderingar än dem som tidigare utgjort basen för verklighetsuppfattningen, och det måste naturligtvis ske på ett respektfullt sätt.
Herr talman! Jag vill betona vikten av att det aktiva värdegrundsarbetet påbörjas i tidig ålder för att förhindra att barn i Sverige växer upp i en verklighet utanför majoritetssamhället. Vi vill ge utsatta flickor och pojkar verktyg och möjlighet att lättare bryta med hederskulturens normsystem eftersom det är under uppväxten som grunden för våra åsikter och värderingar läggs.
För att återgå till uppgörelsen mellan de sex riksdagspartierna vill jag tillägga att vi är mycket nöjda med att det efter många om och men nu finns en majoritet för att friskolornas och de kommunala skolornas ekonomi ska redovisas jämbördigt. En öppen redovisning av friskolornas ekonomi är dessutom viktig när vi bland annat genom undersökningar vet att både lärartätheten och andelen utbildade lärare är mindre i just friskolesektorn.
Vi välkomnar att riksdagen kommer att ta detta viktiga beslut för eleverna - ännu ett i raden av förslag som vi står bakom.
Enligt uppgörelsen ska en lämplighetsprövning göras av den huvudman som vill starta en friskola. Vi tycker att det är bra, men vi är lite förvånade över att denna prövning inte infördes samtidigt som friskolereformen.
Slutligen, herr talman, vill jag berömma de förslag som Friskolekommittén presenterade, en sexpartiuppgörelse om en nationell databas där viktiga uppgifter om skolor ska samlas och lätt kan jämföras av både elever och föräldrar. Förslaget väckte förvåning då utkastet kom, då Friskolekommittén inte antydde förslag i denna riktning. Däremot har Sverigedemokraterna motionerat i denna fråga redan tidigare, så vi mottar detta förslag med stor glädje.
Herr talman! Slutligen vill jag be om ursäkt för att det drog ut på tiden. Jag står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer men väljer att endast yrka bifall till reservation 9, som jag sade tidigare.