Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.
I dag debatterar vi en av de allra viktigaste frågorna för framtiden. Vi diskuterar våra barns och ungdomars utbildning och därmed hela nationens framtid. Jag tänker lämna friskoledebatten därhän. Vi har jobbat i två och ett halvt år och har nu slutligen en sexpartiuppgörelse. Jag tänker i stället använda mina få minuter här i talarstolen och tala om det som forskningen visar har verklig betydelse för elevers skolresultat.
Vi är många som tagit del av John Hatties forskning. Senast i går var det en artikel i Svenska Dagbladet där han talar om vad som har verklig betydelse för elevernas prestationer. Visst kan gruppstorlek, ökade resurser och hemmiljö spela roll, men det som verkligen spelar roll är lärarens kompetens och att läraren brinner för sitt uppdrag. Stor betydelse har också, som Ulrika Carlsson just sade, feedback till eleverna och levande klassrumsdiskussioner.
Allt det här kräver att unga, begåvade människor vill välja läraryrket och att vi återupprättar läraryrkets status.
Herr talman! Utbildningsutskottet besökte för ett par veckor sedan Finland. Det är ett land som vi ofta jämför oss med, eftersom Finland uppvisar klart bättre elevresultat än Sverige i de så kallade PISA-mätningarna. Vi ställde åtskilliga gånger under besöket frågan om varför Finland står sig bättre i mätningarna och varför läraryrket fortfarande är attraktivt i Finland, där de har tio sökande per plats till lärarutbildningen. De svarade alla i unison kör: Ni litar inte tillräckligt på era lärare i Sverige. Vi placerar tillit och ansvar före utvärdering och kontroll på alla nivåer, medan ni litar mer till skolinspektion, nationella prov och dokumentation.
Det är nu dags att uppvärdera lärarrollen i Sverige, att ge läraren den tilltro och autonomi som borde vara självklar efter fyra till sex års akademiska studier.
Herr talman! Mycket tyder på att senare decenniers resultatförsämringar i den svenska skolan kan förklaras av att den faktiska lärarledda undervisningen har minskat. Tiden för ämnesundervisning trängs undan av fler och fler uppgifter som läggs på lärare. Skolans utökade roll som fostrare, lärare som experter inom ett otal frågor och en ökad administrativ börda gör att allt mindre tid ägnas huvuduppgiften, nämligen undervisningen. Problemet är att ingenting har tagits bort, utan allt annat har lagts på. En revisionsrapport från Stockholms stad visar att endast 40-50 procent av lärares totala arbetstid ägnas åt kärnverksamheten, det vill säga undervisningen. För att öka den lärarledda ämnesundervisningen krävs därför att olika uppgifter ses över och vid behov rensas bort.
Herr talman! Enligt statistik från SCB saknas drygt 40 000 lärare år 2020. Enligt Skolverket behöver 10 000 nya lärare examineras varje år mellan 2011 och 2015. Samtidigt finns alltför få sökande till lärarutbildningen, och under år 2011 ökade antalet lediga lärarjobb kraftigt. Frånvaron av konkurrens om platserna på utbildningen leder till att även de som inte är lämpade för läraryrket kommer in på utbildningen. Läraryrkets status riskerar att sjunka ytterligare och kvaliteten i undervisningen att bli undermålig. Därmed skapas en ond cirkel som är svår att bryta.
För att åstadkomma en förändring krävs ökad konkurrens om platserna så att endast ett urval av de sökande antas. Förutom grundläggande behörighet krävs i dag minst betyget E i vissa ämnen för att vara behörig till lärarutbildningen. Vi kristdemokrater menar att det inte räcker. För att kunna antas till lärarutbildningen ska minst betyget B krävas i vissa ämnen. Exempelvis ska en grundlärare ha ett högre betyg i svenska och engelska och en ämneslärare i undervisningsämnena.
För att ytterligare stärka urvalsprocessen så att rätt personer blir lärare bör vi ha någon form av antagningsprov eller lämplighetsprov, vilket nu är på gång. I Finland testas studenter till lärarutbildningen och även till andra högre utbildningar. Alliansregeringen har tillsatt en utredare som ska se över frågan om lämplighetsprov för lärare. Enligt utredaren ligger utmaningen i att hitta prov som är objektiva och rättssäkra; det troliga är att de framtida studenterna kommer att intervjuas och prövas i muntlig framställning. Det kommer nu att genomföras försök med lämplighetsprov på utvalda högskolor, vilket är glädjande.
Herr talman! Samtidigt som vi behöver öka kraven på blivande lärare är behovet av lärare stort. Vi måste därför ha flexibla kompletteringsutbildningar som snabbt ökar tillgången på kvalificerade lärare. Alliansregeringen har avsatt medel för vidareutbildning av obehöriga lärare, den så kallade VAL-satsningen. De som varit yrkesverksamma som lärare men är obehöriga ska kunna komplettera med en pedagogisk utbildning för att nå lärarexamen. Det är ett steg i rätt riktning.
Det finns flera grupper som skulle kunna omfattas av en liknande vidareutbildning. I en proposition tas frågan upp om att även den som har tillräckliga ämneskunskaper i minst ett ämne men inte är verksam som lärare bör kunna få en ämneslärarexamen efter en kompletterande pedagogisk utbildning. Till skillnad från VAL-satsningen finns inga riktade medel för ändamålet och inte heller krav på lärosätena att tillhandahålla utbildningen. Det vill vi kristdemokrater ändra på.
Herr talman! Det finns ytterligare möjligheter att höja kvaliteten i undervisningen. I många länder ingår det som en naturlig del i undervisningen att ha en kollega som observerar samt utvärderar och utvecklar undervisningsmetodiken. Det så kallade kollegiala lärandet har visat sig vara en av de effektivaste metoderna för att uppnå en god kvalitet i undervisningen.
I Sverige saknar vi en kultur där lärare stöder varandra för att utveckla undervisningen. I den matematiksatsning som Skolverket ansvarar för används det kollegiala lärandet som utgångspunkt för att utveckla undervisningsmetoder. Vi menar att denna metod ska kunna användas i all undervisning, dagligen och i varje skola. Den skickligaste läraren ska kunna ansvara för handledningen av kolleger och på så sätt utveckla kvaliteten i undervisningen. Det kan även handla om arbetslag som arbetar på detta sätt.
Det är viktigt att vetenskapliga utvärderingar i ökad utsträckning ligger till grund för de pedagogiska metoder som tillämpas i skolan, för föreskrifterna och de allmänna råden från Skolverket. Därför är det nyligen aviserade skolforskningsinstitutet mycket välkommet.
Herr talman! God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen. Det är dessutom grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare. Därför är det oroande att de senaste internationella kunskapsmätningarna visar att den nedåtgående trenden vad gäller svenska elevers läsförståelse fortsätter. Mycket tyder på att senare decenniers resultatförsämringar i den svenska skolan kan förklaras av att den lärarledda undervisningen har minskat. Sedan 1990-talets början har skolans arbetssätt förändrats i riktning mot mer individualisering genom ökat eget arbete. Forskning pekar på att det negativa sambandet finns mellan denna typ av individualisering och elevernas resultat.
Det totala antalet undervisningstimmar i den svenska grundskolan har minskat över tid, vilket drabbar undervisningstiden i bland annat svenska. Antalet undervisningstimmar i den svenska obligatoriska skolan är lägre än genomsnittet i de europeiska länderna. Svenska elever i åldern 9-11 har drygt 50 färre undervisningstimmar per år jämfört med genomsnittet för motsvarande åldersgrupper i EU-länderna. Svenska elever i åldern 12-14 har ca 130 färre undervisningstimmar per år jämfört med genomsnittet för motsvarande åldersgrupper i EU-länderna.
Vi behöver vända den utvecklingen. Därför vill vi kristdemokrater ge elever mer lärarledd tid och särskilt prioritera svenska och läsning. Vi vill öka undervisningstiden motsvarande en normal skolvecka. Vi vill även se över vad lärarna i själva verket lägger sin arbetstid på. Utvecklingen under ett flertal år har varit att den faktiska tiden för ämnesundervisning trängs undan av fler och fler uppgifter som läggs på lärarna.
Herr talman! Mitt anförande har helt ägnats åt det som visar sig ha allra störst betydelse för elevers resultat, nämligen lärarnas möjlighet att vara lärare och elevernas tillgång till mer lärarledd undervisning. Allt det som jag har nämnt är förslag som Kristdemokraterna föreslår i den skolrapport som vi snart lägger fram, men de nu nämnda förslagen är redan kända genom olika utspel i medierna under det senaste året.
Det finns naturligtvis mycket annat som också är viktigt och som vår skolrapport tar upp. Detta ber jag att få återkomma till i debatten på onsdag då vi i utbildningsutskottet, efter att våra kolleger gått på sommarlov, fortsätter med den sommarskola som Socialdemokraterna begärt att få införa även i kammaren.
(Applåder)