Herr talman! Vänsterpartiet är tillbaka i sin roll att sitta på läktaren. Då vrids ofta volymen upp, och det blir väldigt stora ord.
Alliansen har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet försökt att ta ansvar. Vi tror nämligen att det är bra med lite långsiktighet i regleringen. Det ska erkännas att vi har haft lite olika utgångspunkter, men vi har nu gemensamt hittat fram till balanserade och bra förslag.
Låt mig ändå säga det uppenbara: För Alliansen har det handlat om att vi har gjort förflyttningar och nyanserat vår bild. Vi tycker att det behövs en mycket striktare reglering. Det har funnits avarter inom friskolesystemet som vi inte tycker är rimliga. Det är därför vi nu lägger fram tydliga förslag som handlar om långsiktighet, hårdare kontroll av ägarprövning, mer insyn och så vidare.
Det här tycker jag är bra förslag. Men det är ju inte det som Vänsterpartiet och Lars Ohly egentligen är upprörda över. Det ni är upprörda över är valfriheten - att man har möjligheten att välja något annat än en kommunal skola.
Det är där vi skiljer oss så oerhört mycket åt. Vi tycker nämligen att detta är en god idé. Vi tror dessutom att det kan vara bra. Det kan skapa innovation, och det kan prövas olika metoder att lära ut. IFAU har gjort en djup studie av detta, och den visar att de svenska friskolorna har bidragit till att vi har fått bättre studieresultat. Jag tycker att det är alldeles utmärkt, och vi kommer att fortsätta att försvara detta.
Vänsterpartiet behöver dock svara på en fråga, och där har ni fortfarande åtminstone en halv hand att hålla med Socialdemokraterna. Varför ska ett kommunalråd ha rätten att avgöra huruvida jag ska kunna söka till en skola eller inte? Varför är kommunalrådets makt viktigare än den enskilda elevens och familjens rätt att välja skola?