Fru talman! I stort sett håller jag med Hans Karls-
son om det mesta han har sagt om god vård, omsorg
och vad vi egentligen skulle behöva ge våra gamla.
Men steget mellan det som kallas för vanvård och det
som kallas för god vård är trots allt en bit.
En av de vanligaste saker som personalen påpekar
när man träffar dem är: Förut kunde vi, förut hade vi
tid, därför att då var vi fler som jobbade. Nu har vi
dragit ned så mycket på personalen, så nu hinner vi
inte, nu har vi inte tid.
Om man pratar om god vård är det ett stort di-
lemma. Den viktiga delen i att ge god vård hinns
liksom inte med. Det ser ofta vackert och trevligt ut,
men det finns ingen som riktigt har tid längre. Att
läsa, att ta med den gamla ut eller att göra någonting
extra finns det ingen tid kvar till.
Jag skulle vilja fråga vad socialdemokraterna har
tänkt att göra förutom de 4 miljarderna, som är ett
tillskott men som inte kommer att räcka för att se till
att vi får personal. Kan man tänka sig att använda den
personal som i dag går arbetslös och tillskjuta medel
så att de kan anställas igen? Arbetslösheten kostar oss
mycket pengar på statliga nivå. De pengarna skulle
kunna användas på kommunal nivå för att ge oss råd
att ha personal i stället för att betala dem för att inget
göra.