Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Nationell handlingsplan för äldrepoliti- ken

KERSTIN HEINEMANN (fp), 1998-06-08 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Propositionen angående den nationel-

la handlingsplanen för äldrepolitiken har låtit vänta på

sig. Socialministern ansåg inte att det var någon

brådska, och beslut behövde inte fattas före som-

maruppehållet. Lars Leijonborg och Folkpartiet ansåg

dock att det var nödvändigt att snabbt få fram förslag

till förbättringar av äldreomsorgen, och i dag står vi

inför att fatta beslut.

Anledningen till att vi ansåg att det var bråttom

var inte bara de larmrapporter som har förekommit i

massmedierna. I ännu större utsträckning handlade det

om resultaten av Socialstyrelsens ädelutvärderingar

och även om rapporter från personal som arbetar

inom äldreomsorgen och från anhöriga.

Först när jag läste propositionen tyckte jag att den

innehöll en mängd bra förslag. Men när jag sedan

började analysera vilka förslag som egentligen läggs

fram blev jag mycket besviken. Regeringens äldrestra-

tegi är välmenande men den förslår inte. Det är ett

konstaterande som jag måste göra.

Fru talman! Jag vill börja med att tala om äldre

människors självklara rätt till respekt och integritet. I

samhällets omsorg om de äldre med behov av olika

insatser måste jag konstatera att det i dag brister. Det

brister när det gäller den enskilda människans möjlig-

het att påverka var man vill bo och vem man vill få

den hjälp av som man behöver. Alltför mycket är

lösningar avsedda för en grupp, ett kollektiv. Vi

människor blir inte lika när vi blir äldre; vi förblir

dem vi har varit tidigare men kanske med vissa

skröpligheter. Jag vill faktiskt gå så långt att jag säger

att det i Sverige i dag förekommer att vi omyndigför-

klarar människor därför att de är gamla och i behov

av hjälp. Därför måste även de äldres integritet och

valfrihet stärkas. Jag återkommer senare med Folk-

partiets konkreta förslag.

För en tid sedan fick jag av en person några tankar

nedskrivna på ett papper, och jag vill citera en del av

dessa:

"Den lilla människan måste få ett värde. När hen-

nes drömmar förvandlas till minnen, skall inte bara

det svåra i livet speglas. Alla människor är värda

hänsyn, bevarad integritet och värdighet. Många har

gjort en stor samhällsinsats. De är värda all aktning.

Ingen har rätt att förhäva sig mot de oskyddade. I ett

samhälle som kallar sig humant har alla människor

lika värde. Glöm ej: Alla som får leva länge blir

gamla."

Fru talman! Regeringen har i propositionen pekat

ut en rad av områden där det behövs mer insatser för

att klara en värdig och högt kvalitativ äldreomsorg.

Det är alltifrån bättre medicinsk kompetens i omsor-

gen till bättre information i vården. Allt detta är för-

slag som Folkpartiet tidigare lagt fram men som nu

riskerar att falla platt till marken eftersom det i rege-

ringens vårbudget inte finns någon garanti för att de

extra statsbidragen verkligen kommer att gå till vår-

den, omsorgen och skolan. Vi har ingen garanti för att

inte socialdemokratiska kommunalpolitiker i stället

kommer att placera en del av pengarna i de kommuna-

la bostadsbolagens svarta hål. Därför föreslår Folk-

partiet som hittills enda parti en öronmärkning av

pengarna - och är därmed den enda garanten för att

pengarna verkligen går dit där de är avsedda.

Fru talman! Jag ber att få yrka bifall till reserva-

tion nr 10.

Jag återkommer nu till de förslag Folkpartiet har

för att stärka de äldres integritet och valfrihet. Äldre-

omsorgen står inför stora utmaningar, och Folkpartiet

vill möta dem genom att bl.a. införa en omsorgsga-

ranti. Den skall innehålla alla de delar som är väsent-

liga för att den enskilde äldre skall erbjudas en kvali-

tativt god omsorg med valfrihet. Kommunerna skall

utifrån en av Socialstyrelsen utarbetad skiss fastställa

en omsorgsgaranti. Den skall ha ett innehåll som

garanterar en kvalitativt god omsorg. De kommuner

som inte lever upp till de rättigheter som garanteras

av omsorgsgarantin skall bli skyldiga att ge de äldre

som drabbas av detta en avgiftsreduktion. Det blir ett

ekonomiskt incitament för kommunerna att leva upp

till målsättningarna i omsorgsgarantin.

Det finns flera dimensioner i en kvalitativt god

vård. Till de mest påtagliga hör de medicinska. Vi vill

uppmärksamma några sådana behovsaspekter som

måste vara tillgodosedda för att omsorgen skall kunna

räknas som kvalitativt god. Den medicinska kompe-

tensen måste stärkas, inte minst läkarinsatserna. Här

kan vi med glädje konstatera att utskottet har enats

om ett tillkännagivande på den punkten så att rege-

ringen snarast skall återkomma till riksdagen om

kommuner och landsting inte klarar av det som de

utlovat, att just se till att läkarinsatserna i det särskilda

boendet tillgodoses. Folkpartiet anser att utskottets

markering med ett tillkännagivande är viktig. Det

måste hända något snabbt, och därför måste regering-

en följa utvecklingen och snabbt återkomma till riks-

dagen om inte de förväntade resultaten uppnås. Lä-

karmedverkan är en viktig del i att höja den medi-

cinska kvaliteten, men det behövs också fler sjukskö-

terskor inom äldreomsorgen.

Fru talman! Fortbildningen för personalen måste

innehålla obligatoriska moment av kunskap om nä-

ringsbrist och om hur trycksår uppkommer. Vi får

aldrig acceptera näringsbrist och trycksår som något

som naturligt tillhör åldrandet. Näringsbrist kan ha

många orsaker, och dessa orsaker måste utredas. Det

kan vara sväljsvårigheter, dålig tandhälsa, läkeme-

delsbehandling och andra funktionsnedsättningar som

kan resultera i tillfällig undernäring. Omvårdnads-

forskningen har visat att det ofta behövs enkla för-

ändringar i rutiner och hjälpmedel för att häva under-

näringen.

En bred vidareutbildning av omsorgspersonalen

måste innehålla obligatoriska moment av kunskap om

näringsbrist och hur denna skall åtgärdas. Trycksår

uppstår lätt på en äldre sjuk människa, men de kan

inte accepteras. Med god kunskap om den åldrande

kroppen kan såren förebyggas. Här kan regeringens

förslag om kvalitetsutvecklingen och det nya forsk-

ningsprogrammet för äldre, satsningen på fortbildning

och kartläggning av personalförsörjningen och ut-

bildningsbehoven vara viktiga för att komma till rätta

med problem, och vi stöder det förslaget. Samtidigt är

det viktigt att den kunskap som finns i dag, inom inte

minst omvårdnadsforskningen, bättre tas till vara i det

praktiska arbetet.

Smärtlindring och vård i livets slutskede är också

en del av omvårdnadsgarantin. En förutsättning för att

det skall fungera nu, när alltfler vårdas till slutet utan-

för sjukhusen, är att kontakten med andra delar av

sjukvården fungerar. En direktlinje måste finnas till

specialistvården liksom fortlöpande stöd från primär-

vårdsläkaren. Det är också viktigt att den döendes

önskemål beaktas in i det sista. Här anser vi att utskot-

tets skrivningar och förslaget om en parlamentarisk

utredning om vård i livets slutskede i stort tillgodoser

våra strävanden, men vi vill ändå att just detta skall

vara en del av vår omvårdnadsgaranti.

Fallskador och bättre läkemedelshantering är and-

ra delar av omsorgsgarantin. Alla fallskador skall

undersökas av läkare, och de skall rapporteras. Läke-

medelshanteringen måste bli bättre. Många gamla får

felaktig medicinering, som leder till ett försämrat

tillstånd. Försök på sjukhem med läkemedelsbehand-

lingsteam har visat sig framgångsrika och bör omsät-

tas i större skala. Det finns också brister i kunskaper-

na om hur åldrandet påverkar läkemedelseffekter.

Därför behövs fortbildning om detta för såväl förskri-

vare som övrig vårdpersonal.

Fru talman! Vi liberaler utgår från att det person-

liga självbestämmandet, att själv kunna påverka sin

egen vardag, är ett hälsofrämjande inslag i männi-

skors liv. Det måste det också få vara för äldre männi-

skor. Vi tycker att det är självklart att kunna välja

vilka varor vi vill köpa och var vi vill bo.

Det är närmast en skandal att äldre, och i synner-

het äldre med speciella behov, fråntas den valfrihet

man tidigare i livet har haft. Det är i praktiken ett

omyndigförklarande. Det är för oss självklart att en

människa som är över 65 år skall kunna påverka valet

av boende och inte endast vara hänvisad till kommu-

nens boendekö. Därför vill Folkpartiet införa en äld-

repeng. Den enskilde äldre skall själv kunna avgöra

vilken typ av hemtjänst eller på vilket sjukhem eller

äldreboende han eller hon vill bo. Äldrepengen är ett

administrativt system som fördelar en viss summa

pengar per äldre person. Pengen följer sedan den

äldre som betalningsmedel från kommunen till det

boende eller till den service som den äldre väljer. Det

skall kunna vara kommunens hemtjänst och boende

men lika väl privata alternativ. En äldrepeng möjlig-

gör en verklig valfrihet för de äldre.

Folkpartiet har sedan 1985, när Bengt Westerberg

väckte frågan, arbetat för att alla äldre som vill ha det

skall få möjlighet till ett eget rum. Fortfarande delar

ca 13 000 människor rum med personer som de själva

inte valt att dela rum med. Folkpartiet anser att en del

av de extra statsbidragen till kommuner och landsting

skall användas för att skyndsamt bygga bort bristen på

eget rum.

Folkpartiet vill återinföra husläkarlagen. Den ger

framför allt de äldre en kontinuitet och en trygghet i

kontakten med läkaren. Husläkaren skall också funge-

ra som en övergripande organisation för all läkarkon-

takt inom primärvården för de äldre. Det behövs ock-

så större inslag av rörlig läkarverksamhet. Både sjuk-

hus- och husläkarna måste se över vilka funktioner

som praktiskt går att föra ut från den egna institutio-

nen till patientens hem. Utvecklingen av hemsjukvår-

den måste ske i nära samverkan mellan primärvården,

sjukhusens specialistkliniker, med geriatriken och

med kommunernas hemtjänst och äldreomsorg.

Fru talman! Väntetiderna för vård och behandling

ökar. Det drabbar i mycket stor utsträckning de äldre.

För en äldre människa som drabbas av t.ex. starr och

får synen starkt nedsatt handlar det i hög grad om

livskvalitet de sista åren av livet.

Att inte kunna sköta sig själv och sitt hem, inte

kunna läsa, promenera eller se på TV innebär inte

minst ett stort socialt handikapp - ett handikapp som

genom en förhållandevis enkel och billig operation

kan förbättras avsevärt. Är man gammal blir långa

väntetider ännu längre, eftersom man också vet att

den tid man har kvar att leva är begränsad. Därför

måste en ny, utvidgad vårdgaranti införas. Folkpartiet

föreslår tillsammans med Moderaterna, Centern och

Kristdemokraterna att regeringen snarast måste åter-

komma till riksdagen med ett förslag på en vidareut-

vecklad vårdgaranti, en vårdgaranti med verkligt

innehåll och inte något lösligt, som socialministern

nyligen presenterade på Landstingsförbundets kon-

gress.

Fru talman! Tillsynen inom äldreomsorgen är i

dag otillräcklig. Detta bevisas inte minst av att i de

fall som medierna har uppmärksammat dessa har

ansvariga politiker varit helt ovetande och överraska-

de. Folkpartiet anser att tillsynen skulle kunna bli

effektivare om Socialstyrelsen ensam har till-

synsansvaret i stället för att, som i dag, ansvaret delas

mellan länsstyrelser och Socialstyrelsen.

För att detta skall bli effektivt krävs dock en ökad

regionalisering av Socialstyrelsens resurser så att

tillsynsverksamheten kommer närmare den verksam-

het som är föremål för tillsyn.

Folkpartiet delar regeringens uppfattning att det är

viktigt att utvärdera de insatser som görs inom äldre-

omsorgen samt att forskning bedrivs på området.

Däremot kan vi inte acceptera det föreslagna systemet

med rikstäckande individbaserad statistik som enligt

vår mening är alltför integritetskänslig.

Fru talman! Eva Eriksson kommer senare att re-

dogöra för andra förslag till förbättringar inom äldre-

omsorgen som Folkpartiet anser är nödvändiga. Jag

vill avsluta med att konstatera att socialutskottet har

förbättrat propositionen i flera delar. Jag vill bl.a.

nämna demensvården där utskottet klart markerar

behovet av utbyggnad av gruppboende och dagverk-

samhet och den uppsökande verksamhet som föreslås

i propositionen. Viktigt är också att de statliga till-

synsmyndigheterna noga följer demensvården

Ytterligare en för oss i Folkpartiet viktig punkt är

tillkännagivandet om att regeringen i budgetarbetet

skall överväga om rätten till personlig assistans kan

utvidgas så att den som erhållit personlig assistans

före 65 års ålder får behålla den även efter 65-

årsdagen. Detta är också ett viktigt ställningstagande

för att markera att man, även när man är äldre och är i

behov av stöd och hjälp, skall man inte behöva mista

de rättigheter som man hade före pensionsdagen.

Folkpartiet och jag gläder oss mycket åt detta av

utskottet eniga tillkännagivande till regeringen.

Fru talman! Jag står bakom samtliga av Folkpar-

tiets reservationer, men yrkar endast bifall till reser-

vation nr 10.

I detta anförande instämde Isa Halvarsson, Eva

Eriksson och Sigge Godin (alla fp).

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

KERSTIN HEINEMANN (fp): Nationell handlingsplan för äldrepoliti- ken (1998-06-08) — PRESS0