Herr talman! Jag har under 15 år haft förmånen att
kunna delta i riksdagens energidebatter. Visst har
mycket förändrats, men mycket är sig likt.
På en punkt har vi i dag en mycket markant
upprepning av historien. Den kärnkraftsvänliga
majoriteten flyr åter in i en energikommission för
att slippa vidta de åtgärder som krävs för den
förnyelse av energisystemet som är förutsättningen
för kärnkraftsavvecklingen. Visst har omvärlden
förändrats. Det är inte möjligt att med säkerhet
förutsäga vad som kommer att hända i morgon eller
exakt vad den ena eller andra åtgärden kommer att
betyda på lång sikt. Vi lever i en föränderlig värld,
och det finns alltid ett förhinder för den som är
obotfärdig.
Vi har lärt oss mycket under 15 år. Ingen förnekar
i dag biobränslenas möjligheter och värden. Att
effektivare energianvändning är en av våra största
''energikällor'' är också uppenbart för de flesta. Det
är inte brist på kunnande eller alternativens
möjligheter som är orsaken till att användningen av
förnybar energi i dag är begränsad. Nej, orsaken är
att det finns ett överskott på energi och att den nya
energiproduktionen måste konkurrera med
befintlig energiproduktion, med delvis avskrivna
värden och en kortsiktig marginalkostnad.
I jämförelse med ny fossileldad kondenskraft eller
ny kärnkraft -- om någon skulle vilja satsa på det --
har alternativen god konkurrensförmåga. Det
gäller både biobränslebaserad kraftvärme och
vindkraft. Det vill jag poängtera.
Det har skett och kommer att ske stora
reinvesteringar i den svenska kärnkraften.
Ånggeneratorerna har bytts på Ringhals 2, och för
Ringhals 3 har upphandling gjorts. Oskarshamn 1 --
vår minsta och äldsta reaktor -- rustas upp för totalt
2 miljarder kronor. Oskarshamn 1 blir 25 år 1997.
Den har stått still i snart två år. Godset i
reaktortanken är försprödat och har länge utgjort
en extra komplikation. Även efter denna mycket
omfattande upprustning är Oskarshamn 1
fortfarande en gammal reaktor. Det är ungefär som
att renovera en gammal bil; den blir inte ny. Det
innebär självfallet både säkerhetsmässiga och
ekonomiska risker.
Jag tror inte att någon i denna kammare tror att
OKG skulle göra denna investering -- som är
mycket större än nybyggnadskostnaden -- om man
trodde på vad Socialdemokraterna säger, nämligen
att all kärnkraft skall vara avvecklad senast år 2010.
Riksdagen och i första hand Socialdemokraterna
gör sig skyldiga till något som mest liknar ett
bedrägeri och binder sig allt hårdare fast vid en
kärnkraftsproduktion efter år 2010.
Detta är allvarligt. Kraftbolagen gör stora
investeringar som de sedan vill ha ersättning för om
avvecklingen skulle fullföljas. Fem miljarder satsas
på byte av ånggeneratorer i Ringhals och
upprustning av O1. Det är självklart
felinvesteringar om vi skall ha en planmässig,
optimal, ekonomisk avveckling av kärnkraften till
år 2010.
Det är helt klart att vi inte bör fortsätta med att
investera stora pengar i avvecklingsalternativ. I
stället bör vi satsa på utvecklingsalternativen-
framtidsalternativen. Det gamla, ursprungliga
beslutet, som fattades redan 1981, att vi successivt
skall bygga upp energisystem som baseras på
förnybara, inhemska energikällor med minsta
möjliga miljöpåverkan, har det funnits enighet om.
Det billigaste sättet att avveckla kärnkraften vore
att nu stoppa O1 och i fortsättningen helt satsa för
framtiden. Här finns alternativ. Låt mig bara ta två
exempel.
Den globala användningen av biobränsle är mycket
större än den bokförda. Tittar vi på den som sker i
första hand i utvecklingsländerna finner vi att den
har en mycket låg verkningsgrad, säkert lägre än
25 %. En förbättring till mycket rimliga 50 % skulle
innebära ett energitillskott som är långt större än all
den energi som kärnkraften producerar i världen i
dag, och detta utan att använda en enda ny
vedpinne.
Den svenska användningen av biobränsle är i dag
ca 70 TWh. Vi kan tekniskt och ekonomiskt
fördubbla detta fram till år 2010. Det är mycket
stora tillgångar som är mycket mer tillgängliga än
ny kärnkraft.
Hadar Cars talar om sol och fusion. De har likheten
däri att solenergi är fusionskraft. Men självklart är
det mycket bättre att utnyttja den fusionskraft som
kommer från solen till vår jord. Alltsammans --
biobränsle, vattenkraft, vindkraft -- är solenergi.
Där har vi mycket stora möjligheter att ersätta
kärnkraft och framför allt få det energisystem som
vi tidigare varit överens om sedan 1981.
Vi kommer aldrig att få ett bättre tillfälle att starta
avvecklingen än nu. Vi har ett överskott på el. Vi
har gott om alternativ baserade på förnybar energi,
som är billigare än ny kolkondens och ny kärnkraft.
Vi kan göra en successiv utbyggnad som optimalt
utnyttjar de olika projektens möjligheter samtidigt
som vi förbättrar sysselsättningen.
Per-Richard Molén, det finns inte något samband
mellan kärnkraftsel och sysselsättning. Vi upplever
den dramatiskt högsta arbetslösheten under en tid
då vi aldrig någonsin tidigare haft så god tillgång till
kärnkraft. Verken har stått stilla, både därför att de
inte har fungerat och därför att inte elen har
behövts.
Kärnkraften är inte evig, det måste vi lära oss. Vi
kan ha olika åsikter om årtal och sådant, men
kärnkraften måste ersättas. Detta är det tragiska i
den argumentering som görs av bl.a. Per-Richard
Molén att han inte förstår att vi måste ta i denna
fråga. Om vi skjuter upp avvecklingen innebär
detta att vi sannolikt tvingas till mycket snabbare
förnyelse av energisystemet till mycket högre
konstnader. Vi försitter en lång rad av
utomordentliga investeringstillfällen och
sysselsättningstillfällen därför att vi inte
planmässigt genomför det som vi vet att vi under
alla förhållanden måste göra.
I december 1992 beslutade en i stort sett enig
riksdag om att riksdagsbeslutet om avveckling till år
2010 var lag. Det är märkligt, herr talman och
riksdagskolleger, att det i denna dag är tre partier
som öppet deklarerar att man inte vill stå för 2010.
Det är Moderaterna, Folkpartiet och Ny
demokrati. Dessa har tidigare röstat med och sagt
att vad vi har uttalat i riksdagen det är lika med lag.
Det är svårt för riksdagen att behålla sin
trovärdighet om vi hanterar en sådan viktig fråga på
detta sätt.
Herr talman! Det är en fläck på riksdagens heder
att vi inte i dag ger klart besked till aktörerna på
energimarknaden. Denna försummelse har bara
förlorare: miljön, skattebetalarna och även
kraftbolagen kommer att finnas bland förlorarna.
Det är ett mycket tungt ansvar riksdagsmajoriteten
tar på sig. Speciellt gäller det socialdemokraterna
som samtidigt försöker ge sken av att de menar
allvar med att all kärnkraft skall vara avvecklad år
2010.
Jag yrkar härmed bifall till Centerns reservationer
i NU17.