Fru talman! I dag debatterar vi mänskliga rättig-
heter i vårt lands mäktigaste politiska institution,
Sveriges riksdag. Vi önskar att alla folk skulle kunna
göra det under samma demokratiska förutsättningar
som vi har här.
Mänskliga rättigheter bärs i dag upp av flera in-
stitutioner inom världssamfundet, FN:s kommission
för mänskliga rättigheter, Europarådet för mänskliga
rättigheter, OSSE och EU:s institutioner som vill
garantera mänskliga rättigheter så långt unionens
mandat räcker. Det är nödvändigt att många stora och
små organisationer ägnar all sin tid i kampen för
mänskliga rättigheter. Ändå tycks kränkningarna öka
runtom i världen.
Att tillförsäkra varandra mänskliga rättigheter i
såväl kriser som ett tufft vardagsliv handlar ytterst om
respekten för människors lika värde, dvs. att aldrig
någonsin kränka människovärdet. En sådan etik
måste planteras tidigt i varje individs liv och sedan
utvecklas och fördjupas under hela livet. Först då kan
vi lita på beteenden och relationer oavsett yttre kriser,
men här har vi en lång väg att gå.
Som kristdemokrat känns det oerhört angeläget att
markera vikten av att aldrig kränka människovärdet.
Alla människor ska omfattas av likvärdiga rättigheter,
oavsett nationalitet, hudfärg, kön, ålder och sexuell
läggning.
Fru talman! Värderingar som finns nedskrivna i
bl.a. FN:s olika deklarationer om de mänskliga rättig-
heterna, och andra folkrättsliga traktat måste utgöra
ett rättesnöre för oss alla. Här får vi får inte tveka att
framföra kritik vare sig mot vår egen eller andra na-
tioners regeringar.
Jag har tidigare kritiserat att den svenska rege-
ringen ännu inte har tagit fram en handlingsplan för
mänskliga rättigheter, trots att alla FN:s medlemslän-
der har uppmanats därtill vid FN-konferensen i Wien
1993. Det är ett tecken på nonchalans.
Att våga diskutera också det egna samhället sam-
tidigt som man gör en ansats att sätta människovärdet
i fokus i hela utrikespolitiken, skulle ge en hög tro-
värdighet.
Fru talman! Vid ett studium av Human Rights
Watch's årsrapport 1999 kan vi konstatera en intensi-
fiering av försvarandet av de mänskliga rättigheterna.
Principen om statssuveränitet måste, i vissa fall,
ge vika därför att staterna brister i förmågan att skyd-
da sina medborgare. Stater har ett ansvar att skydda
människors rättigheter. När de inte lyckats med det -
eller t.o.m. systematiskt bryter mot mänskliga rättig-
heter - ja, då måste omvärlden reagera och skydda
enskilda människors rättigheter.
Som kristdemokrat är det naturligt att man hävdar
att det finns universella rättigheter mot bakgrund av
vår syn på alla människors lika värde och att vi alla
gemensamt tillhör ett släkte.
Däremot kan det finnas olika kulturella synsätt på
MR-frågor, och det är inte så konstigt. Olika sam-
hällsutvecklingar i världen ligger bakom det.
Det måste alltid föras en ödmjuk debatt om vad
universella mänskliga rättigheter ska stå för. Öd-
mjukheten bör speglas i en kritisk dialog, men inte i
undfallenhet med kompromisser som drabbar enskil-
da människor.
Det finns ett flertal rapporter som hävdar att värl-
dens olika religioner och kulturer har en minsta ge-
mensamma nämnare som kan betecknas som gemen-
samma mänskliga rättigheter. De som mest högljutt
hävdar olika kulturella rättigheter är ledare i diktatu-
rer som vill bevara sin maktposition.
Fru talman! Utrikesutskottets betänkande be-
handlar flera stater som har stora problem att leva upp
till en rimlig nivå av mänskliga rättigheter. Här be-
handlas Rysslands inhumana attacker i Tjetjenien
som drabbat alltför många civila; barn, kvinnor och
obeväpnade män. Vi behandlar också den tilltagande
antisemitism som får ryska judar att lämna landet.
Kristdemokraterna anser att Sverige nu måste ta
ett samlat grepp och se över den situation som de
asylsökande befinner sig i. En bedömning bör göras
beträffande judarnas situation i Ryssland innan avvis-
ning sker.
Utskottet menar att antisemitiska stämningar har
viss utbredning i Ryssland och även i andra f.d. sov-
jetrepubliker. Det finns exempel på hur rättsvårdande
organ i Ryssland eftersatt sin plikt att ingripa mot
diskriminering, vilket ofta kan förklaras med att rätts-
systemet alltjämt överlag är svagt utvecklat. En hu-
vudambition vid Sveriges samarbete med bl.a. Ryss-
land är att stärka uppbyggnaden av rättsväsendet och
de demokratiska institutionerna så att de uppfyller de
krav som kan ställas av Europarådet och OSSE, och
detta är ett mycket viktigt arbete.
Fru talman! Här är det viktigt att den svenska re-
geringen inte faller för något slags realpolitik därför
att Ryssland är stort och en nära granne. I stället är
det en historiskt sett lämpligt tid att vara tydlig mot
Ryssland. Nu är den tid då landet och myndigheterna
söker en ny identitet också på MR-området, och där-
för är man känslig.
Såväl Ryssland som de öststater som genom EU:s
utvidgning öppnar mot väst måste ges både etisk och
praktisk hjälp att bemästra den mycket krävande
övergången från ett totalitärt samhälle till en modern
demokrati.
Det civila förtrycket från maffia och korrumpera-
de myndigheter är hårt genom den ekonomiska
brottsligheten. Smugglingen av narkotika och vapen
är omfattande, liksom sexhandeln med kvinnor och
barn, en handel som i hög grad kränker mänskliga
rättigheter. Även den illegala invandringen utgör ett
stort problem, där flyktingströmmar sker via de nya
länderna.
Tillräcklig uppmärksamhet har inte getts åt de
svåra problem som kan uppstå inom ett utvidgat EU
eller vid de nya gränserna. Som blivande ordföran-
deland i EU:s ministerråd 2001 bör Sverige redan nu
förbereda sig på att ge en lösning på dessa frågor.
Sverige har då ett stort ansvar, men vi har också en
unik kompetens att erbjuda de nya kandidatländerna
på detta område. Nordisk och svensk rättstradition
bör ha ett så gott renommé att vi kan erbjuda en mas-
siv utbildning och en uppbyggnad av lämpliga insti-
tutioner i samverkan med de nya EU-länderna.
Herr talman! Betänkandet tar också upp proble-
men på västra Balkan, och Kristdemokraterna tar upp
den kritiska situationen i Kosovo.
Motionärerna framhåller vikten av att albaner,
serber och andra etniska grupper kan leva sida vid
sida i framtiden. Sverige och det internationella sam-
fundet måste verka för att återupprätta ett multietniskt
Kosovo. Kosovo behöver även omvärldens stöd för
att bygga upp ett demokratiskt system. Vidare är det
en förutsättning för att skapa en varaktig fred att de
ansvariga för folkmord och kränkningar straffas.
Sveriges regering måste kraftfullt verka för att miss-
tänkta krigsförbrytare ställs inför rätta och politiska
fångar släpps fria.
Vi kan i rapporteringen från rättegångarna i Haag
läsa om de vidriga brott mot människorna som be-
gicks under den etniska rensningen i f.d. Jugoslavien.
Det handlar om våldtäkt, sexuellt slaveri, påtvingad
prostitution, påtvingad graviditet, påtvingad sterilise-
ring och sexuellt våld i arrangerade våldtäktsläger. I
många fall har det gällt barn. Etiken och mänskliga
rättigheter hade där absolut inget utrymme.
En förutsättning för försoning och stabilitet i Ko-
sovo är att de individer som gjort sig skyldiga till
krigsförbrytelser och brott mot de mänskliga rättig-
heterna ställs inför rätta och döms. Annars blir det
svårt att bygga upp freden igen.
Herr talman! Utskottet har också behandlat situa-
tionen i Kina och relationen till Taiwan som nu är
särskilt aktuell med anledning av presidentvalet. Kina
är uppenbarligen en stormakt som har politiska pro-
blem på alla fronter. De mest grundläggande kraven
på mänskliga rättigheter uppnår man inte. Det existe-
rar ingen demonstrationsfrihet för studenter på Him-
melska fridens torg, ej heller mötesfrihet för rörelsen
falungong. Det inhumana dödsstraffet tillämpas aktivt
mot Kinas medborgare.
Att det totalitära systemet är politiskt mycket
svagt framgår med all tydlighet då man inte tål att
demokratin växer sig stark i regionen Taiwan. Om det
fanns något intresse för en folklig demokrati och
förbättrade mänskliga rättigheter hos Kinas ledare,
skulle man kunna tillåta att demokratin växer i
Taiwan som ett alternativ att lära av. Men i stället
skramlar man med vapen inför presidentvalet i
Taiwan för att folket ska välja en regering som inte
utmanar Kinas system.
Det är en strimma av hopp för omvärlden att
Taiwans medborgare inte låter sig kuvas av Fastland-
skina, utan att man i demokratisk ordning valde den
president som uppenbarligen står folket närmast.
Kina skulle vinna omvärldens förtroende om regimen
vågade ta tydliga steg i riktning mot demokrati och
mänskliga rättigheter.
Kristdemokraterna anser att vår regering har varit
alldeles för tyst i kritiken av Kinas hotelser mot
Taiwan inför presidentvalet.
Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till
reservationen nr 2, men vi står naturligtvis också
bakom våra övriga reservationer.