Fru talman! Det är intressant att du gör jämförelser mellan två olika mätningar, Marie Engström. Den som du verkar ta på större allvar är hämtad från 2008. Då var fakturamodellen inte införd, vilket gjorde att man köpte tjänster ena året men först kunde göra avdrag året därpå i samband med deklarationen. Hur många i det normala inkomstläget hade möjlighet att utnyttja en tjänst och göra ett skatteavdrag långt senare?
Förhållandet ser annorlunda ut i dag. De siffror jag redovisade var för sista halvåret 2009. Där ser man en explosionsartad utveckling, och det är ändå bara ett halvår. Jag tror att det här kan ge betydligt bättre siffror på ett år och också visa att människor med låga och medellåga inkomster har större förutsättningar att köpa sig tjänster i de sammanhang där de behöver en lättnad för att få livspusslet att gå ihop.
Jag anser givetvis att den senare mätningen där pusselbitarna har kommit på plats är mer tillförlitlig i sammanhanget.
Var gränsen går för vad som kan omfattas av hushållsnära tjänster har vi nog inte svaret på i dag. Där det finns svarta branscher och marknader som kan omvandlas till vita, och insatsen kostar mindre än vad den ger tillbaka, finns det goda skäl att titta på det och utreda det.
Förslaget om att gå ut med hunden har jag inte tagit ställning till; det är ett nytt förslag.