Fru talman! Vi talar mycket om stimulanser i lågkonjunktur. Det gäller både ROT-avdraget, som jag och oppositionen ser det, men även att stärka köpkraften. Jag kanske först ska tala färdigt om ROT-avdraget, eftersom jag blev avbruten av att talartiden tog slut. Jag talar tydligen för länge om saker och ting.
Om man ser till byggsektorn var det en oerhörd arbetslöshet där under 2009. Det påtalades även från regeringen. Det var en väldig arbetslöshet. Vi vet att det är ganska väl använda pengar att göra någonting i den sektorn. Byggsektorn är ändå i någon mening en motor i ekonomin.
Man kan som Gunnar Andrén dra detta vidare och göra en jämställdhetsfråga av det. Men av dem som blev arbetslösa 2009 var det väldigt många fler män än kvinnor. Det är alldeles för många kvinnor och män som är arbetslösa i dag och som också var det då. Man måste se till den utvecklingen. Det finns i varje fall en sådan bakgrund.
Jag tog i mitt anförande upp köpkraften. Vill man få en efterfrågestimulans ska man väl gynna grupper som är i behov av en sådan stimulans. Det kanske inte just är de högavlönade. Det kanske finns ett uppdämt köpbehov hos andra grupper, lågavlönade, människor som har varit arbetslösa, och så vidare. Er politik har inte precis gynnat deras köpkraft.
Jag ska för tredje gången ställa min favoritfråga här: På vilket sätt vill ni stödja de 200 000 frivilligarbetarna, som ni skriver i betänkandet? Dina kompisar här har hittills inte kunnat svar på den frågan. Nu undrar jag om Gunnar Andrén kan svara på den frågan.