Fru talman! Svaret är att det kan jag inte. Jag är inte så förberedd på den frågan. Jag får bara meddela att jag tyvärr inte kan göra detta.
Fru talman! Marie Engström och jag ligger väl inte så otroligt långt från varandra utom när det gäller metodiken för hur man kan göra. Vi är överens om att det behövdes en stimulans, och så vidare.
Också jag inser - och jag tror att det är så i alla andra partier - att detta inte var den absolut enda vägen. Det har förts en diskussion om hur man ska göra för att få ut mest effektivitet av pengarna.
Man skulle naturligtvis kunna höja barnbidraget. Det är en metod. Man skulle kunna sänka momsen. Det är en annan metod. Det slår på lite olika sätt. Jag har stött denna politik för att det var väldigt viktigt att stimulera arbetsutbudet.
Enligt mitt sätt att se gjorde man det allra bäst under perioden från 2006 genom att sänka skatten och införa det som ni kallar förvärvsavdrag och vi kallar jobbskatteavdrag. Det är ingen skillnad i sak.
Fru talman! Allra sist vill jag instämma i något som jag vet inte har varit uppe i debatten. Jag vet att Marie Engström tidigare har tagit upp detta. Det var en diskussion i våras om beskattningen för EU-parlamentets ledamöter.
Eftersom ni har en reservation på den här punkten finns det enligt mitt sätt att se i grund och botten ingen skillnad i synen mellan oppositionen och de fyra allianspartierna i den här frågan.
Jag förstår att man här kan lägga fram en reservation eftersom det inte har kommit något nytt från regeringen. Det lyckliga är att vi i grund och botten är överens i alla partierna, Problemet är dess värre att vi har ett bindande avtal som ingicks 2005.
Jag säger inte ens att Marie Engström är ansvarig för detta, för det tror jag inte heller. Men det har gjort det väldigt komplicerat att komma fram i den här frågan. Men jag tror att vi så småningom gemensamt ska ta tag i den här frågan igen.
Även om det bara är 20 ledamöter som är ett skattefrälse kan jag hålla med om att det inte är så bra. Jag vill tillägga detta.