Fru talman! I skatteutskottets betänkande om allmänna motioner om inkomstskatter behandlas 230 motioner. En hel del av dessa har dessutom flera yrkanden, så det finns onekligen en hel del frågor att debattera inom skatteområdet. Men jag väljer att använda min tid här i talarstolen till att tala om ROT- och RUT-avdraget, jobbskatteavdraget och hur de här reformerna får effekt på pensionsutvecklingen och beskattningen av pensioner.
De båda HUS-avdragen, ROT och RUT, har haft stor betydelse för utförarna, för kunderna och för staten. Utförarna av tjänsterna har fått jobb. De svarta jobben har blivit vita, och därmed har de fått pensionsgrundande och sjukpenninggrundande löner.
Vad gäller kunderna har de getts ekonomiska förutsättningar att köpa tjänster för att underlätta sin livssituation, och då handlar det om både barnfamiljer och pensionärer.
Staten har fått in mer skattekronor genom de här arbetstillfällena än vad subventioneringen till hushållen har kostat statskassan.
Rapporten
ROT och RUT ger jobb
, som arbetsgivarorganisationen Företagarna redovisar, visar att nio av tio av dem som anställts inom hemtjänstföretagen kom från arbetslöshet innan de fick jobb i denna framväxande bransch.
Konjunkturinstitutet har gjort beräkningar - de gjorde det redan innan RUT-avdraget infördes - och konstaterat att statskassan skulle gå med plus med ett sådant här avdrag. Det skulle därmed bli pengar över till andra verksamheter genom att fler kommer i arbete och betalar skatt. Det har blivit så. Deras beräkningar har slagit in. Det har definitivt inte kostat samhället de pengar som Britta Rådström påstår. Inte heller Britta Rådströms mor har behövt betala notan för de här tjänsterna.
Avdragen för hushållsnära tjänster och renoveringar och ombyggnader är en succé i dag. Över 100 000 personer har köpt hushållsarbete, och nästan 300 000 personer har köpt ROT-arbete, och det är bara under det senare halvåret 2009, då fakturamodellen har varit verksam.
Statistik från Almega och SCB visar att flertalet som köper tjänsterna är normalinkomsttagare. Det finns köpare av tjänster i alla inkomstgrupper, även om en del hävdar någonting annat. En fjärdedel av tjänsterna är köpta inom gruppen låginkomsttagare. Ungefär hälften av tjänsterna är köpta av medelinkomsttagarna. Och den sista fjärdedelen är köpt av höginkomsttagare.
Det har skapats många tusen jobb. Jag är som centerpartist stolt över mitt parti som drev den här frågan hårt i valrörelsen 2006. Centerpartiet vill fortsätta att driva den här frågan och utveckla hushållsnära tjänster till att även omfatta IT-tjänster. Vi tror att det finns behov hos hushållen av mer uppgifter. Där kan svarta jobb bli vita, som genererar pengar tillbaka till staten, som genererar tillbaka mer än vad de kostar.
Varför vill vänsterkartellen avveckla dessa jobb och rycka undan mattan för dem som nu äntligen har fått riktiga och seriösa jobb att gå till? Det finns dessutom nystartade företag inom både RUT och ROT. Jag undrar om beskedet från er i vänsterkartellen till dessa nystartade småföretag är: Ni som utför hushållsnära tjänster kan lägga ned företaget ifall Vänstern vinner makten efter valet. Och ni som utför reparationer och ombyggnadsarbeten kan på nåder få hålla på ett litet tag till ifall era arbetstillfällen passar in i Vänsterpartiets bedömning av konjunkturläget. Fast på sikt kan ni också försvinna.
Dessutom är det intressant att läsa Mona Sahlins bok,
Med mina ord
, som hon skrev 1996, där hon på ett tänkvärt sätt argumenterar för just hushållsnära tjänster, det vi i dag kallar ROT-avdrag. Varför var vänsterkartellens ledare så ivrig påhejare av hushållsnära tjänster på 90-talet, och varför är hon så vilseförd i dag? Varför är det så många ledande socialdemokrater som i praktiken använder sig av skatteavdraget när de i teorin är emot det?
Fru talman! Sedan har vi jobbskatteavdraget som också, bekräftat, leder till fler arbetade timmar. De arbetstimmarna ska enligt vänsterkartellen också tas bort, trots att vi i skatteutskottet har fått en färsk rapport från Riksrevisionen som påvisar att jobbskatteavdraget har en potential att öka arbetsutbudet.
Enligt Riksrevisionens simulerade beräkningar förväntas antalet arbetade timmar öka med ungefär 2,6 procent till följd av jobbskattereformens fyra steg. De skriver i sin rapport att på sikt kan åtgärden förväntas få runt 88 000 personer att gå från heltidsfrånvaro till åtminstone deltidsfrånvaro på arbetsmarknaden.
Reformen har också förutsättningar att vara särskilt effektiv för att öka arbetsutbudet för grupper med svag ställning på arbetsmarknaden, skriver de i rapporten. Men för att reformen ska få maximalt genomslag är det viktigt att de individer som förväntas förändra sitt beteende förstår hur reformen är tänkt att fungera.
Den rekommendation om information som Riksrevisionen förordar vill vänsterkartellen också sätta stoppa för. Man vill alltså hindra tillkomsten av en information om en reform som redan är verksam. Det är en information som kan leda till fler jobb och därmed större skatteintäkter och mindre bidragsberoende. Vad är oppositionen egentligen ute efter? Vad är det som är bra med högre skatter, större arbetslöshet och fler i bidragsberoende?
Fru talman! Jag lär väl inte få svar på dessa frågor, men det kan ju hända eftersom några har begärt replik.
Till sist vill jag ägna några minuter åt beskattningen av pensionerna. Skattesänkningar inom RUT och ROT och jobbskatteavdraget har till syfte att skapa fler beskattningsbara arbetstimmar och därmed fler skattekronor till välfärdssystemet. Fler skattekronor och fler i arbete ger grund för stabilare och högre pensioner.
Vi får inte blunda för att Sverige under mandatperioden har drabbats av en mycket kännbar och världsomfattande lågkonjunktur och att detta ställt andra grupper av människor utanför arbete. Det gäller arbeten i huvudsak inom tillverkningsindustrin som till stor del kan förväntas komma tillbaka då konjunkturen vänder uppåt igen och exportmarknaden sätter fart.
Oppositionen tar alla tillfällen i akt att peka på arbetslösheten i landet. När det gäller debatten om antalet sysselsatta och antalet arbetslösa är vi som företräder regeringspartierna självklart inte överens med oppositionen om hur man räknar och vilken källa man ska använda vid beräkning. Vi kan säkert hålla på med sifferexercis i all oändlighet, så därför undviker jag att nämna siffror i debatten. Jag konstaterar ändå att utan de reformer för att öka arbetsutbudet som alliansregeringen har genomfört skulle arbetslösheten i dag ha varit ännu mycket större.
Prognosen visar att vi fortfarande kan vänta oss en hög arbetslöshet på grund av konjunkturläget men att siffrorna börjar ta fart i rätt riktning. Den höga arbetslösheten var orsaken till att jobbskattereformen prioriterades i ett första läge. Med bättre fart på ekonomin, fler i arbete och färre i bidragsberoende bör skattetrycket kunna sänkas över hela linjen samtidigt som välfärden och valfriheten utvecklas. Pensionärerna har fått en första och en andra skattesänkning, och regeringspartierna är inte främmande för ytterligare steg i den riktningen framöver.
Fru talman! Med dessa ord yrkar jag avslag på motionerna och bifall till utskottets förslag i betänkandet.