Fru talman! Detta är denna mandatperiods sista diskussionstillfälle om allmänna skatter, särskilt inkomstskatterna. Det har varit ett antal sådana tidigare.
Jag vill inte göra Britta Rådström ledsen. Men jag vill ställa en fråga till skatteutskottets ärade vice ordförande Lars Johansson. Jag har ställt den elva gånger tidigare under denna mandatperiod. Det är en viktig fråga. Men jag har inte fått svar på den vid ett enda tillfälle, vilket de ärade åhörarna på läktaren och tv-tittarna kan konstatera. Frågan är: Hur många färre jobb skulle det ha blivit, och hur många färre Volvobilar skulle det ha sålts om vi inte hade sänkt skatterna kraftigt i detta land - omkring 85 miljarder kronor? Hade det gynnat de anställda på Volvo om de hade haft sämre köpkraft med 85 miljoner kronor bara i Sverige?
Någonstans måste man fundera på hur man fördelar pengar, Lars Johansson. Men kan du åka hem under denna mandatperiod och säga: Vi har verkligen sett till att ni får ökad köpkraft, så att ni kan köpa Volvobilar i det här landet, och skapat jobb.
Fru talman! Jag har uppfattat att det bara är 171 personer i det här landet som egentligen tycker att de har fått för mycket pengar i sina börsar. Alla dessa personer råkar sitta i denna kammare. Jag har inte hört någon annan protestera mot att människor har fått mer pengar att köpa Volvobilar för i det här landet, även om man tycker att det är fel att de får mer pengar för att köpa bilar för.
Detta är den viktigaste frågan av alla i hela denna skattedebatt. Är det rimligt att gå till val på höjda skatter? Kan vi lita på att det är på det sätt som ni säger, att ni ska höja alla skatter? Det är nästan så att man börjar tro att ni ska höja alla skatter så att alla människor i det här landet får sänkt köpkraft. När man läser era reservationer tror man att det är på det sättet. Ni tycker att folk har för mycket pengar.
Jag ska nu övergå till någonting annat, och då vänder jag mig mer till Britta Rådström och andra som har deltagit i debatten. Frågan gäller RUT- och ROT-avdragen som ni vill avskaffa. Jag har debatterat detta med många socialdemokrater, bland andra Arne Kjörnsberg och den tidigare ordföranden i skatteutskottet Susanne Eberstein. Jag har alltid bara anfört ett enda argument för att vi ska göra detta, nämligen att vi ska se till att förvandla svarta jobb till vita jobb. Det är det absolut överlägsna argumentet. Det är det enda argumentet som riktigt biter på detta. Ni som vill ta bort detta kommer att se till att det blir fler svarta jobb igen. Ni kommer att göra det. Jag tycker att ni ska ändra politik på den här punkten. Men naturligtvis kan man diskutera hur stor subventionen ska vara.
Fru talman! Häromdagen såg jag i en stor tidning i det landskap där fru talmannen hör hemma en uppställning över hur många jobb ROT-avdraget respektive RUT-avdraget gett i den delen av landet. Det var ganska få som hade utnyttjat RUT-avdraget. Jobbavdraget var det något fler som hade utnyttjat. Från fackligt håll ville man avskaffa RUT-avdraget. Men det fanns också de som absolut ville utöka jobbavdraget. I nämnda landsdel hade man tittat på vad folk hade yrkat avdrag för år 2008, tror jag. RUT-avdraget uppgick i genomsnitt till 3 000 kronor och ROT-avdraget till 18 000 kronor. Det är inget konstigt med det.
Fru talman! Men en sak som upprör mig väldigt mycket är att de fackliga organisationerna när de räknar på hur många jobb det här ska ge säger att ROT-avdragsjobben genererar 410 000 kronor inklusive arbetsgivaravgifter. Men hur mycket tror ni att byggnadsarbetarna genererar? Jo, de genererar 650 000 kronor. Det är skillnad på 650 000 kronor och 410 000 kronor. Det blir 20 000 kronor per månad.
Ni vill avskaffa jobben för de kvinnor som får 410 000 kronor i lön. Däremot vill ni utöka för dem som får 650 000 kronor. Vad är det för jämställdhetspolitik? Vad är det för kvinnopolitik? Vad är det för kvinnosyn?
Uppriktigt sagt: Jag tycker att man borde fundera på om det över huvud taget är en rimlig politik att slå till mot dem som är lägre avlönade. Man får inte ut hela beloppet 650 000 kronor; det är ju arbetsgivaravgifter och så vidare. Det är också arbetsgivaravgifter på de 410 000 kronorna. Men de fackliga organisationerna räknar med att man ska tjäna så här mycket inom de här olika områdena.
Fru talman! Inte nog med det: I Socialdemokraternas särskilda yttrande, på s. 53 i betänkandet, kan man läsa om fackföreningsavgift och a-kasseavgift. Vilken subvention vill ni ha när det gäller a-kassan nästa år? Jo, det ska vara en skattereduktion motsvarande upp till 75 procent på a-kasseavgiften. Ni ska dessutom avskaffa RUT-avdraget för kvinnor som tjänar kanske bara 20 000 kronor eller mycket mindre i månaden. Men de som tjänar 650 000 kronor - de har de högsta avgifterna; det medger jag - ska ha 75 procents avdrag därför att de är med i facket.
Jag ska inte säga vad jag tycker om det, men det är inte en god jämställdhetspolitik. Det förvånar mig att Marie Engström över huvud taget kan vara med på en politik som
inte
är kvinnopolitik. I stället är det en manlig politik där man ska ha hammare och annat att slå sig fram med här i livet. Jag tycker inte så.
Fru talman! Jag måste säga några ord till om ROT-avdraget. Häromdagen var jag och Maria Lundqvist-Brömster i Umeå. På företaget Hemtrivsel som bildats av två förskollärare frågade vi vilka deras minsta kunder är. Dessa är två äldre kvinnliga pensionärer som köper städning en timme i veckan respektive städning två timmar i månaden. De här pensionärerna är betydligt över 80 år.
Det är väldigt intressant att veta motivet till att de här pensionärerna köper tjänsterna. Är motivet att ha ordning och reda i hemmet och att slippa städa? Nej, motivet är att
samma
personer kommer tillbaka till dem. Säkert skulle dessa damer efter en behovsprövning kunna få de här tjänsterna genom kommunen. Men de vill inte så att säga bli synade in på bara kroppen, utan det handlar helt enkelt om att ha en möjlighet att välja.
Jag tror att ett väldigt viktigt motiv för att ha kvar avdraget är just att man inte vill bli skannad, synad, in på bara kroppen när det gäller vilken inkomst man har. Nu kan man välja själv. Det kan de här äldre damerna. Jag tycker att de också i fortsättningen ska få välja.
Allra sist vill jag säga några ord om pensionerna, även om jag, fru talman, överskrider talartiden.
Under en lång tid har det funnits en massa vanföreställningar kring skatten på pensioner. Vi kan ta en löntagare som tjänar 131 kronor hos sin arbetsgivare. Arbetsgivaren betalar omedelbart 31 kronor av det i lagstadgade avgifter. Därefter betalar löntagaren skatt. Så är det inte för den pensionär som också får 131 kronor. Som Britta Rådström mycket riktigt sade är det inga arbetsgivaravgifter på pensionerna. Alla som i detta land tjänar pengar får faktiskt betala högre skatt än pensionärerna. Så är det när man räknar in det som här nämnts.
Man säger också att all pension är intjänad lön. Jag måste då till kammarens protokoll, fru talman, få läsa in fruktansvärda siffror från den 31 december 2008. Vi ska vara stolta över att vara ett av de partier - bland annat Socialdemokraterna - som ingick i pensionsöverenskommelsen och såg till att garantipensionen ordentligt höjdes.
Men, fru talman, hur många är det inte som har bara garantipension och som inte kunnat betala in så mycket pengar? Jo, den 31 december var det 153 209 män. Och hur många kvinnor skulle beröras om det var så som ni säger, att all pension är intjänad lön? Jo, det skulle vara 777 834 kvinnor. Om det var så som PRO och Britta Rådström säger skulle alla dessa drygt 777 000 kvinnor ha fått kraftigt sänkta pensioner.
Jag ställer inte upp till omval för att ändra den träffade överenskommelsen! Vi ska se till att de här kvinnorna och männen i stället får ordentligt höjda pensioner genom sänkta skatter och höjd köpkraft. Jag vågar påstå att det är ett löfte att vi kommer att genomföra detta. Vi ska se till att garantipensionerna
inte
- jag vet att inte heller ni är med på det - får försämrade villkor. Det är bra att vi två gånger i rad sänkt skatten för pensionärerna. Det gjordes inte under den förra fyraårsperioden.
Det kan finnas andra förklaringar. Jag är övertygad om att också Socialdemokraterna vill ha goda villkor för pensionärerna. Men vi får inte falla för frestelsen att tro att pension bara är intjänad lön. Så är det inte! Drygt 777 000 kvinnor och drygt 153 000 män handlar det alltså om.
I detta anförande instämde Lena Asplund, Ulf Berg, Annicka Engblom, Lennart Hedquist, Jessica Polfjärd och Anne-Marie Pålsson (alla m) samt Åke Sandström (c) och Agneta Berliner (fp).