Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Jag tänkte börja med att läsa en artikel. Den är relativt kort, och jag tänkte därför läsa hela. Artikeln är inte hämtad från alliansens hemsida utan från Aftonbladet, men jag tycker att artikeln på ett talande vis sammanfattar hela diskussionen om RUT-avdraget.
Artikeln handlar om en kvinna, Ellinor, 30 år. Hon menar att debatten är snedvriden:
"Ellinor Hansson, 30, var arbetslös i ett halvår.
Med hjälp av Rut-avdraget har hon nu jobb som städerska.
- Det är inte bara överklassen som tar hjälp av oss, säger hon till Aftonbladet.
När vikariatet inom vården tog slut i augusti blev Ellinor Hansson, 30, arbetslös.
- Jag satt och räknade varje krona och kände mig värdelös som mamma. Jag har sökt hundratals jobb utan att få något, berättar hon för Aftonbladet.
För två veckor sedan anställdes hon av serviceföretaget Kvalitetshem, som erbjuder hushållsnära tjänster på Gotland.
- Jag städar mycket trappuppgångar och snart är det säsong för fönsterputsning. Jobbet är jätteroligt och jag får göra olika saker varje dag.
Debatten om Rut-avdraget är snedvriden, menar Ellinor Hansson.
- Det är inte bara överklassen som använder våra tjänster. Jag blir orolig över att avdraget kanske skulle försvinna. Det borde kosta mer för staten att folk går arbetslösa.
Serviceföretaget Kvalitetshem grundades av Roger Albrecht, som i dag är vd för företaget. Sedan starten för 17 månader sedan har Kvalitetshem anställt en person i månaden.
- Det hade inte varit möjligt utan Rut-avdraget, säger han.
- Skulle det försvinna skulle jag tvingas skära ned på antalet anställda.
Enligt Roger Albrecht är de anställda vid Kvalitetshem oroliga över framtiden på grund av diskussionerna om Rut-avdraget.
- Vi försöker att säkra verksamheten genom att ta fler uppdrag från företag, säger han.
Debatten kring Rut-avdraget oroar även nyanställda Ellinor Hansson:
- Det känns tungt nu när jag äntligen har fått jobb. Det skulle vara jobbigt att gå tillbaka till ruta ett."
Det här är inget påhitt, utan det är ett utdrag från verkligheten.
Under 2007 och 2008 infördes RUT- och ROT-avdraget, där privatpersoner får avdrag på skatten när de har kostnader för reparation och ombyggnad av sina privatbostäder eller köper hushållsnära tjänster. Avdragen har lett till ett uppsving i branschen när det gäller både bygg- och servicesektorn. Fler arbetar, färre jobbar svart, fler arbeten har blivit vita och nya företag har skapats. Nu hotas dessa jobb. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och i viss mån Miljöpartiet vill ta bort avdraget och göra så att tusentals personer i Sverige riskerar att förlora arbetet.
Vi är fast beslutna att föra en aktiv politik där det lönar sig bättre att arbeta och är enklare att anställa människor. Sverige har inte råd att säga nej till nya jobb.
Fru talman! Tack vare RUT och ROT har efterfrågan ökat för vit arbetskraft. Till exempel gjorde ungefär en kvarts miljon personer avdrag för byggarbeten i hemmet förra året, och åtta av tio byggföretag uppger att svartjobben har blivit färre sedan reformen infördes. Vart fjärde byggföretag uppger att man har ökat sin personalstyrka tack vare ROT. Företagarna beräknar att det kan röra sig om ca 15 000 jobb som antingen har räddats eller skapats i byggbranschen. Lägg sedan till de drygt 11 000 arbetstillfällen som har kommit till i hemservicebranschen. Det betyder att vi ser en kraftig ökning av vita jobb som ger skatteintäkter jämfört med de tidigare svarta jobben som inte gav några skatteintäkter alls. De som arbetar har rätt till avtalsenlig försäkring, pension och gemenskap i form av arbete och arbetskamrater.
Många företagare, inte bara personen som har ett företag på Gotland, vittnar om att det kan bli fråga om stora uppsägningar i den mån bidraget försvinner. Vad är då ert svar? Vad är oppositionens samlade svar till de människor som i dag har arbete men som ni kommer att tvinga ut i arbetslöshet om ni tar bort reformen?
Fru talman! Vad vill Vänstern?
Alliansen har infört RUT och ROT som en permanent åtgärd. Det var inte syftet från början att de skulle vara en konjunkturåtgärd. Syftet var att göra svarta arbeten vita och att underlätta i vardagen för många människor. Det handlar inte om överklassen utan om vanliga människor som har svårt att få vardagen att gå ihop. Det kan vara småbarnsföräldrar, men också många äldre använder avdraget för att få hjälp i hemmet och på så sätt kunna bo kvar i sin egen bostad längre.
Vad är då Vänsterns gemensamma besked till småföretagare som har satsat tid och kapital i egna företag i branschen? Ert besked är att de är välkomna när det är lågkonjunktur i Sverige, men när konjunkturen vänder kan de göra något annat.
Jag vet att Marie Engström har ett genuint och stort engagemang för småföretagare. Därför ställer jag frågan till Marie Engström, Vänstern: Varför ska företag i den här branschen användas som en statlig konjunkturåtgärd? Är det skillnad på företag och företag? Varför vill ni behålla ROT-avdraget men avskaffa RUT-avdraget? Det här är ni fortfarande svaret skyldiga på. Finns det en skillnad här i ett genusperspektiv? Varför värnar ni om ROT men inte om RUT?
I motion Sk324 föreslår socialdemokraten Håkan Juholt ett "konst-ROT", som innebär en skattereduktion för konstinköp - avdragsgilla tavlor. Man skulle gärna vilja fråga Håkan Juholt hur han fördelningspolitiskt tänkte svara på den motionen. Hur kan människor i vardagen bli hjälpta av ytterligare en tavla? Hur kan Rune, som är äldre och behöver hjälp med lite fönsterputs och städning, bli gladare av att ha en ny tavla hemma? Hur kan det hjälpa småbarnsfamiljen att få vardagen att gå ihop genom att få en skattereduktion på tavelinköp? Det här är en grov felprioritering av skattemedel. Det skulle vara roligt att få höra svaret av Håkan Juholt.
Enligt Almegas beräkningar finns i dag 7 586 helårsanställda. Cirka 11 000 personer antas vara sysselsatta i servicebranschen. Enligt Konjunkturinstitutet är det här en ökning med 7 100 personer. Det är alltså 7 100 personer som har fått arbete i branschen.
Ni menar att det här är kostsamt för staten. Vi menar att det här är kostnadsneutralt. Staten har fått intäkter i form av skatter, sociala avgifter och moms. Därtill kommer också momsintäkter eftersom det finns ett ökat konsumtionsutrymme när människor får arbete. Det här bidrar också till att staten får minskade kostnader för utbetalningar från socialförsäkringar. Med RUT är det även möjligt att i större utsträckning konsumera tjänster och inte bara varor.
Vi anser att detta har varit en succé. De siffror ni använder er av är gamla siffror. Vi har inte sett de senaste avdragen.
Arbete är nyckeln till integration och gemenskap. Arbete är också en plusfaktor när vi tittar på RUT-avdraget. Många människor som tidigare har stått långt från arbetsmarknaden har kommit in i arbete. Detta är nyckeln till integration, arbete och gemenskap. Här ser vi många framgångsexempel på hur människor som tidigare har haft svårt att försörja sig och få en egen inkomst faktiskt kommer ut i arbete och har möjlighet att göra sina egna val utifrån att de har en egen lön.
Vi har också prioriterat jobbskatteavdraget. Det har vi gjort av flera olika skäl, och det har vi diskuterat många gånger tidigare. Men det är inte en reform för att göra mindre för någon annan, utan det handlar om att få intäkter för att över huvud taget kunna finanserna pensioner. Hur skulle vi annars kunna få skjuts i pensionssystemet, om vi inte har några intäkter och tillväxt? Det här var jobbskapande. Enligt Riksrevisionen, som Marie Engström tidigare exemplifierade med, har det gett fler arbeten och fler arbetade timmar.