Fru talman! Jag tycker att jag i mitt anförande och i replikskiftena har varit tydlig om att jag står upp för precis det som vi i utskottets majoritet skriver, nämligen att detta inte är en fråga som folkrättsligt ska avgöras av riksdagen. Det är en fråga för historiker, inte politiker.
Det finns inget i detta som är konstigt, tycker jag: Det är dessutom en uppfattning som Carina Hägg och Socialdemokraterna var beredda att ställa upp för under den här mandatperioden, och man har varit med och röstat för den. Då undrar man: Hur kommer det sig att de har ändrat sig nu, så här några månader före valet? Jag vet att ni har haft en intern process i demokratisk ordning i era partier. Det finns i de andra partierna också. Och utifrån respekt för den demokratiska processen upplever jag att mina allianskamrater har velat förtydliga varför de gör sina ställningstaganden. Jag tycker att det är bra att de gör dessa förtydliganden om de känner att de har det behovet.
Jag har inga som helst problem att stå upp för det beslut vi har att fatta här i dag och som vi i Moderaterna stöder. Sedan tycker jag att Carina Hägg tar i med väldigt stora ord när hon hela den här mandatperioden har tillhört ett parti som har ställt upp på den här linjen.
Jag skulle också vilja fråga Carina Hägg en sak. Jag ställde också denna fråga till Hans Linde, men jag tyckte inte att jag fick ett svar. Det handlar om en princip: Ska det vara politiker eller andra som prövar detta?
Det finns en folkmordskonvention som vi håller högt och som också är tydlig om vad som är ett folkmord. Men den är också tydlig om vilka som ska avdöma detta. Är det politiker i parlament, eller är det oberoende domstolar med juridiska experter som ska göra en prövning av bevisen? Carina Hägg, är folkmordskonventionen viktig för dig också när det gäller hur den implementeras och inte bara när det gäller vad som står i den om vad som är ett brott?