Fru talman! När det gäller erkännande av stater är det naturligtvis så som Bodil Ceballos tidigare konstaterade. Folkrätten utvecklas av olika händelser.
Men från svensk sida och för Sverige som ett litet land är det naturligtvis oerhört viktigt att värna folkrätten och att försöka hävda den i det internationella systemet. Därför var vi så varsamma när det gällde att pröva frågan om Kosovos självständighet. Det är också därför som det naturligtvis krävs varsamhet i fråga om erkännande av andra stater, som i fallet Västsahara.
Jag hoppas, fru talman, att den väg som FN visat - med folkomröstning och självstyre - kan nå framgång. Jag hoppas också att vi här kan få en debatt där fler länder tillsammans med Sverige är beredda att driva frågan, för det är vägen framåt för att nå en bättre framtid för det västsahariska folket.
Givetvis är det som hände armenier, assyrier/syrianer och grekiska pontier en historisk situation. Precis som Bodil Ceballos säger är det inte möjligt att föra någon enskild person till brottmålsdomstolen för att dömas som enskild. Men att döma mellan stater i tolkningen av folkmordskonventionen är ändå en väg som det vore värdefullt att pröva om och när frågan har hanterats vidare i Turkiets och Armeniens relationer.
Det viktiga, fru talman, är också här att man i berört område kommer vidare - detta för att kunna uppnå upprättelse och försoning och för att kunna gå vidare både som land och som enskild människa.