Herr talman! Jag skall ägna mitt inlägg åt några
markeringar som vi gjort inom utgiftsområdet. Jag
skall även göra några reflexioner kring den allmänna
debatten. Kanske hinner jag också med något angrepp
på Moderaterna.
I likhet med Folkpartiet och Kristdemokraterna
vill vi öka insatserna inom det utgiftsområde som vi
behandlar med en dryg miljard. Det visar vilken vikt
vi lägger vid dessa frågor.
Den stora satsningen vill vi göra utanför detta ut-
giftsområde. Det gäller kommuner och landsting. Det
är där den egentliga verksamheten pågår, och det är
där som vi tror att pengarna kommer till mest nytta.
Inom detta utgiftsområde - det gäller 22,5 miljar-
der - vill vi i första hand satsa på följande områden.
Vi vill satsa 200 miljoner på en ny tandvårdsreform.
Vi tror att det är absolut nödvändigt. Vi tror också att
det finns underlag för ett sådant beslut.
Vi vill också förstärka handikappområdet med un-
gefär 500 miljoner. Pengarna skall gå till LASS, för-
stås, men även till Handikappinstitutet och till bilstö-
det.
Vi vill också anslå pengar för att hålla läkemedel-
skostnaderna nere, som vi tycker har skenat i väg. Det
gäller framför allt utgifterna för patienterna. Vi har
anslagit 465 miljoner kronor. Man kan också inklude-
ra ett återupprättande av den fria listan, som vi tog
bort förra året.
Jag har noterat att också Kristdemokraterna mo-
tionerar om det i år. Jag tycker fortfarande att det är
lika angeläget. Vi fick i går se ett reportage på TV om
vad som har hänt med de cancersjuka. Deras situation
har förvärrats dramatiskt på grund av att bestämmel-
sen om fria mediciner har tagits bort. Är man så sjuk
som en cancerpatient är kan man inte arbeta. Man
mister inkomst. Man får kanske inte socialbidrag, utan
är tvungen att sälja ut sin egendom. Jag tycker att det
var ett väldigt dåligt beslut vi fattade förra året när vi
tog bort stödet till de mest utsatta grupperna.
Utöver detta vill vi satsa en del pengar för att
stötta de psykiskt sjuka, som vi alla i utskottet vet far
väldigt illa.
Vi har också gjort en markering vad det gäller pa-
tienternas rättigheter. Vi vill förstärka patientförsäk-
ringen. Det är i och för sig inte i första hand en sak
för staten. Det är en uppgörelse mellan landstingen
och sjukvårdshuvudmännen. Vi tycker ändå att pati-
entförsäkringen behöver förstärkas. Det är många som
inte kan få del av den, och det är svårt att få ersätt-
ning.
Vi har även gjort en markering angående Apo-
teksbolaget. Vi är mycket bekymrade. Jag kan inte
förstå besparingskravet på 300 miljoner kronor som
har ålagts bolaget. Det har resulterat i panik i ledning-
en när det gäller att lägga ned apotek runt om i Sveri-
ge. Det är ett helt onödigt besparingskrav som har
lagts på dem. Apoteksbolaget går redan i dag med
vinst med 726 miljoner kronor. Man hade lika gärna
kunnat ta från vinsten för att få in pengarna.
Sedan finns det andra bekymmer kring Apoteksbo-
laget. De har deltagit i utskottsförhör i utskottet. De
har lovat vitt och brett att fixa läkemedelsreformen.
Men jag blir bedrövad när jag får höra rapporter från
fältet om löftet om att inga skall behöva betala mer än
108 kr har kringgåtts på många håll. Dubbla avgifter
tas ut, dvs. två månadsinbetalningar på en gång. Den
typen av rapporter är inte bra. Nu finns det tydligen
bekymmer med övertagandet av läkemedelsverksam-
heten vid årsskiftet för landstingen.
Nu är besluten om utgiftsområdena fattade. Våra
förslag har fallit. Men vår viljeinriktning finns, för
den som är intresserad, att läsa i vårt särskilda yttran-
de.
Jag har några reflexioner. Ute i samhället pågår en
intensiv debatt om äldrefrågor, hur vi tar hand om
våra gamla osv. Jag tycker att Kerstin Heinemann gav
en bra beskrivning av hur läget är. Det är faktiskt så
illa på många håll. Vi måste ta Socialstyrelsens rap-
porter på fullt allvar. Samtidigt finns förväntningar på
oss att vi från riksdagen skall agera. Här händer ing-
enting. Det har varit en debatt och en mängd ord. Men
konkret har inte mycket hänt.
Inom vårt utgiftsområde händer ingenting. Den
enda förändringen som har skett sedan regeringen
lade fram sitt förslag i somras fram till nu är att 4
miljoner har flyttats över till rekreationsanläggningar
för handikappade. Det är bra och viktigt. Men i övrigt
har vi i riksdagen inte reagerat - utöver att visa för-
ståelse osv. Konkret händer inte något speciellt.
Folket kan vara litet besviket på sin riksdag. Vi
vet att viljan att satsa på vården är stark bland folk.
Det är där de vill lägga pengarna. Ofta förväntar de
sig naturligtvis resultat. Jag tycker att det är något vi
måste fundera över.
Håller vi på att få A- och B-sjukvård? Avgifterna
börjar komma upp i den nivån att vanligt folk inte
längre har råd att gå till tandläkaren eller doktorn. Det
finns sådana allvarliga tendenser. Vi ser på läkeme-
delsnotan. Besparingarna var tänkta till 1 miljard,
men det blev nästan 2 miljarder. Det är för att folk
inte har råd att hämta ut sina mediciner. Vi får ta till
oss av detta och försöka pressa avgifterna. Det får inte
bli så att folk inte har råd att gå till läkaren.
Jag har en fundering kring Socialdemokraternas
strategi och om den kommer att fungera. Det är bra att
signalerna kommer att vi skall satsa 4 miljarder, öka
på med 4 miljarder osv. tills vi är uppe i 16 miljarder
år 2000. Det är ju nu som problemen finns. Frågan är
om detta räcker. Jag tvivlar på det. Jag tror att vi
behöver göra insatser så fort som möjligt. Enligt
Landstingsförbundets egen beräkning, inkluderat de
stora tillskotten, räknar man ändå med att behöva
minska personalen med 7 000 personer fram till år
2000. Det är trots att så många har fått lämna sjukvår-
den.
Jag undrar var Moderaterna får alla sina pengar
från. När jag tittar på deras ekonomiska motioner ser
jag att de räknar med att ta in 1 miljard från Apoteks-
bolagets receptregister. Det finns inga pengar att
hämta där. I HSU:s förslag och propositionen från
regeringen står det att Apoteksbolaget skall klara
detta inom de ramar som angives. Men där har vi inga
pengar att hämta. Jag förstår inte hur ni har fått fram
dem.
Sedan var det 4 miljarder kronor i trafikförsäkring
som ni vill få fram. Ni föreslår en höjning av trafik-
premien med 1 000-1 500 per bil. Det är bra. Men
hur kan ni kalkylera in det i er budget för nästa år när
vi nu befinner oss på hösten? Det måste tillsättas en
utredning för en sådan sak. Det går inte att säga att de
pengarna finns. Har ni förankrat hos svenska folket att
ni vill höja premien för trafikförsäkringen med dessa
belopp? Ni talar bara om att sänka skatterna, det po-
sitiva, men aldrig om det negativa. Jag skulle vilja
veta hur ni resonerar.
Sten Svensson säger att arbete åt alla ger välfärd
åt alla. Ja, naturligtvis. Vem stämmer inte in i detta?
Jag tror inget parti säger emot.
Men hur kan det samtidigt komma sig att ni mode-
rater i er ekonomiska motion klandrar regeringen för
att vilja sänka arbetslösheten till 4 %? Ni säger i er
ekonomiska motion att arbetslösheten bör ligga på
6 % för att inflationen inte skall få ny fart. OECD
sade häromdagen 7 %. Det här går inte riktigt ihop.
Moderaterna är det enda parti som i sin ekonomiska
motion har skrivit att ni vill ha hög arbetslöshet. Hur
kan Sten Svensson då stå i talarstolen och säga att
arbete åt alla ger välfärd åt alla? Det går inte ihop. Jag
vill ha en förklaring av Sten Svensson.