Herr talman! Det är inte många frågor som enga-
gerar befolkningen så mycket som just frågor om
hälsa, vård och omsorg. Vi är alla beroende av vården
från det vi föds tills vi slutar våra dagar. En god vård
upplevs också av de flesta som en viktig trygghetsfak-
tor. Den sociala omsorgen måste vara bra för att vi
skall ha ett människovänligt och socialt hållbart sam-
hälle. Samhället skall stå som garant för att de som
behöver vård, omsorg och social hjälp också garante-
ras sådan hjälp. Därför måste samhället genom en
solidarisk finansiering se till att det finns tillräckligt
med resurser.
I betänkandet finns det bra skrivningar när det
gäller mål och prioriteringar. Det handlar bl.a. om
god hälso- och sjukvård, om kvalitet, om att tillgodo-
se den enskilde individens behov, om att vidta ytterli-
gare åtgärder för att stärka patientens ställning och om
kortare väntetider inom vården.
Visst är det bra att i ord beskriva vad man vill gö-
ra och vad som skall prioriteras. Men det finns också
risker. Det är när en stor del av medborgarna tycker
att vi politiker säger en sak, som låter bra, och sedan
upplever att verkligheten är annorlunda. Då blir de
med rätta misstänksamma. Då vill de se handling
innan de tror på vad som skrivs.
Men kan vi verkligen leva upp till de mål och de
prioriteringar vi beskriver, med tanke på alla bespa-
ringar och personalminskningar som genomförs? Man
måste fundera över det nu när vi de senaste dagarna
hört kritik av vad som skett inom vården på grund av
bl.a. personalminskningar.
Trots kraftfulla protester från svenska folket har
först den borgerliga och sedan den socialdemokratis-
ka regeringen bedrivit en politik som medfört mycket
stora nedskärningar inom vård, omsorg och den socia-
la sektorn.
Miljöpartiet anser att vi har råd med vård och att
det behövs mer resurser till vården. Vi har i våra
förslag till alternativ statsbudget omfördelat mer me-
del än regeringen till kommuner och landsting. Totalt
innebar Miljöpartiets förslag att kommuner och
landsting skulle fått ökade ramar med 3 miljarder
1998, 5,5 miljarder 1999 och 6,7 miljarder 2000
utöver regeringens förslag. Vi har även föreslagit att
också de som orsakar vård skall vara med och finan-
siera vården. Vi har vidare i en motion föreslagit att
medel från arbetsmarknadsåtgärder skall användas till
riktiga jobb i vård och omsorg.
Herr talman! Nu skall jag redovisa de avvikelser
som Miljöpartiet har inom utgiftsområde 9.
När det gäller tandvården har vi föreslagit en åter-
gång till den nivå som gällde för tandvårdsförsäkring-
en före den 1 oktober 1997. Vi tillsköt därför i budge-
ten 500 miljoner kronor.
När det gäller insatser mot aids vill vi att ytterliga-
re 7 miljoner tillförs och att den summan tas från de
98,9 miljoner som tilldelas Smittskyddsinstitutet.
Många barn far illa. Därför är det angeläget att
Barnombudsmannens resurser förstärks så att det
angelägna arbetet att granska barns situation ytterliga-
re kan utvecklas. I Miljöpartiets budgetförslag tillsköt
vi därför 2 miljoner årligen för åren 1998, 1999 och
2000.
När det gäller missbrukarvården har vi med stor
oro sett att besparingarna slagit mycket hårt. Många
kommuner har av kostnadsskäl prioriterat ned miss-
brukarvården och anser att det inte är värt att satsa
pengar på gamla missbrukare. Då skall vi komma ihåg
att som gammal missbrukare räknar man i dag 25-
åringar.
Vi har också fått uppgifter om att missbrukare som
söker behandling blir avvisade. Vården är för dyr,
anser många ansvariga i kommunerna. Helt nyligen
kunde vi läsa om en missbrukare som begick brott för
att komma bort från missbruket. Han begärde då att få
sitta på en drogfri anstalt.
Regeringen har i den här situationen givit Statens
institutionsstyrelse i uppdrag att minska antalet platser
inom LVM-vården, eftersom efterfrågan minskat. Vi
vill påstå att det finns behov, men de ekonomiska
resurserna saknas i kommunerna.
I Miljöpartiet anser vi därför att man skall förstär-
ka Statens institutionsstyrelses budget med 94 miljo-
ner årligen under de kommande åren - detta för att
man skall kunna sänka avgifterna, så att de kommuner
som inte anser sig ha råd att köpa LVM-vård skall ges
ekonomiska möjligheter att göra det.
LVM-vården är många gånger livsviktig för miss-
brukarna. SIS uppgift är att avgifta och motivera
missbrukaren till fortsatt vård.
Det är svårt att förstå regeringens spariver på det
här området, när man först minskar antalet vårdplatser
och sedan föreslår en utredning som skall se över
behovet av vårdplatser. Allt talar för att det är en
samhällsförlust att inte vårda missbrukarna, något
som även SIS ledning uttryckt. Missbrukarna kostar
samhället mer när de är på gatan än när de är i vård.
Då skall vi även komma ihåg att missbrukaren orsakar
stor skada för många av medborgarna genom inbrott,
rån, osv.
Vi vet att tobaken orsakar många hälsoproblem.
Det är väl knappast något som man i dag behöver
orda så mycket om. Alla känner vi till problemet med
att rökningen bland många unga flickor ökar. Vi tyck-
er därför att det är viktigt med ytterligare insatser i
skolorna och har därför föreslagit en satsning på 20
miljoner extra till information i skolorna när det gäller
tobakens hälsorisker - pengar som vi vill skall satsas
på En rökfri generation och liknande frivilliga organi-
sationer.
Herr talman! Även om vi i den här kammaren är
väl medvetna, så finns det många som tror att hemlös-
het är något som bara förekommer i andra länder.
Tyvärr har vi en hel del hemlösa i vårt land, mest i de
stora städerna, men även på många mindre orter. Det
här är en grupp som lever i en svår situation där det
många gånger finns både missbruk och sjukdom med i
bilden. Det är inte heller ovanligt med en stark miss-
tänksamhet mot myndigheter bland de hemlösa, vilket
gör att de många gånger har svårt att söka vård och
hjälp.
Vi anser att det måste bli en samverkan mellan
landsting och kommuner för att hjälpa den här grup-
pen. Vi anser också att det borde finnas en bra uppsö-
kande verksamhet utöver den som de frivilliga organi-
sationerna bedriver. Jag tänker då främst på Stads-
missionen och Frälsningsarmén. Vi har därför avsatt
50 miljoner för projekt. Vi anser att det kan vara en
bra start för att hjälpa den här gruppen människor.
Vi vill också förstärka socialstyrelsens budget
med 5 miljoner kronor att användas till att utveckla
familjerådslag. Miljöpartiet anser att familjerådslag är
en bra metod för att göra släkt och anhöriga delaktiga
när sociala problem i en familj uppstår.
Slutligen anser vi att regeringen borde ha avvaktat
med besparingskrav på Apoteksbolaget tills den ut-
redning som berör Apoteksbolagets verksamhet slut-
förts och en konsekvensutredning genomförts.
Herr talman! Jag står bakom alla Miljöpartiets
förslag som berörs i det här betänkandet och det sär-
skilda yttrande som jag har lämnat.