Fru talman! Det högsta belopp man kan få i er-
sättning för sin personliga assistans är nu 184 kr. Det
högsta belopp man kunde få tidigare var 183 kr. Det
är alltså höjt med 1 kr per timme.
Att schablonersättningen ställer till problem beror
framför allt på att ersättning för personlig assistans
skall vara individuellt knuten. Följaktligen kan man
inte få ersättning för det arbetsgivaransvar som åvilar
kooperativen. Det har man tidigare slagit ut på alla,
och det har alltså inte varit rätt. Det här måste åligga
en myndighet att göra, och följaktligen skall det här
nu också ses över så att man får rätsida på det. Jag
hoppas verkligen också att det görs väldigt snabbt så
att det här problemet kommer ur världen, för det är ett
problem.
Däremot är det för mig fullständigt obegripligt hur
man kan påstå att överföringen av finansieringen av
de 20 första timmarna skall kunna urholka reformen.
Jag får också väldigt många telefonsamtal om det här.
Men till skillnad från Ingrid Burman och många andra
talar jag om för dem som ringer mig hur det de facto
ligger till. Det är enbart finansieringsansvaret som är
överfört på kommunerna. Det kommer även fortsätt-
ningsvis att gå till så att försäkringskassorna gör ut-
redningen. Det enda som görs med kommunerna är att
man skickar en räkning dit och de får betala de 20
timmarna. Den assistansberättigade har fortfarande
precis lika stor rätt att själv bestämma var någonstans
assistansen skall ordnas och vem som skall göra det.
Detta innebär ingen urholkning av reformen. Det
gör inte heller de 400 miljonerna. Om man inte slösar
bort statens pengar, finns det pengar i statsbidragen
att ta till detta.