Fru talman! Det här med att vi skulle ha genomfört
besparingar i handikappreformen har debatterats vid
otroligt många tillfällen i denna kammare. De andra
partierna, bortsett från regeringspartiet och oss själva,
upprepar hela tiden som ett mantra att vi har gjort
besparingar. Vi har inte gjort några som helst bespa-
ringar - om jag får upprepa vårt mantra - som har
kunnat gå ut över den enskilde.
Vi har de facto fortfarande lagt till två miljarder
t.o.m. 1998 på denna reform. De besparingar som är
gjorda är gjorda inom administrationen. Det är bl.a.
därför vi har lagt över de 20 första timmarna på
kommunen. Det har vi gjort för att dels spara på ad-
ministrationen, dels också täppa igen de hål som
kommunerna de facto litet då och då har utnyttjat. De
har nämligen använt de personliga assistenterna i sin
hemtjänst och skjutit över kostnaderna på staten.
Det är sådana här saker som vi vill täppa till för att
ge den här fantastiskt fina reformen en långsiktigt
stabil finansiering. Flera motioner och särskilda ytt-
randen, inte minst från Moderaterna, hävdar att vissa
saker skall återställas, t.ex. det som togs upp nu om
att man inte får ha assistans i skolan. Detta är full-
ständigt fel. Utskottet har uttalat och riksdagen har
fattat beslut om att man visst får ha personlig assistans
i skolan. Men även denna bör för kostnadens skull
samordnas med skolornas övriga assistenter. Det är
inga sådana besparingar, inga inskränkningar, gjorda
som kan drabba den enskilde i detta fall.