Fru talman! Våra barnbarn gläder sig åt denna nya
politiska allians. Det bådar gott för framtiden.
Inger Strömbom talade också om Vattenfall. Vad
jag inte riktigt kan förstå på den borgerliga sidan är
att ni verkar tro att det finns något slags lösning i att
privatisera Vattenfall helt eller delvis. Problemet
förblir exakt likadant. Låt oss ta byn Horno som ex-
empel. Innan Vattenfall blev ägare var det ett Lauba-
gägt företag som bröt brunkol i Tyskland och som
Vattenfall köpte. Det var klart sedan flera år att byn
Horno skulle flytta. Även om Vattenfall inte hade
köpt hade den här byn ändå fått flytta. Vi tuggar i oss,
som Ola Karlsson förtjänstfullt tidigare påpekade här,
en massa tysk kolkraft via de kablar och nät som
förbinder energi för vår energiförsörjning. Det mora-
liska dilemmat förändras väl inte i grunden av att man
privatiserar någonting?
Med tanke på att Vattenfall ändå är en stor ägare
av delar av en så viktig del som infrastrukturen och
energisidan i Sverige kan det inte vara fel i en gemen-
sam marknad, där man alltså ska handla på lika vill-
kor, att svenskägda företag, de må vara statliga i vissa
fall, konkurrerar med andra hel- och halvstatliga
företag som EDF, Fortum från Finland, Statkraft från
Norge osv. så att vi också via företag och inte bara
genom den politiska arenan kan agera för de miljö-
mål, de sociala hänsyn och liknande som alla företag
rimligen måste beakta. I den kritiken mot Vattenfall
kan jag instämma.
Bara som en liten brasklapp eller en förklaring:
Det är inte många månader sedan Vattenfall faktiskt
de jure, de facto eller vad det heter aktivt övertog
ägandet av den tyska koncernen Die Neue Kraft och
som nu har börjat skapa. Då tar man självklart med
sig sin ambitiösa policy även i den nya koncernen, det
är min fasta förvissning.