Fru talman! Ja, vilken ända ska man börja i, Eva
Flyborg? Dubbelmoral, pratar du om. Jag tycker att
Folkpartiet är ett lysande exempel på en mycket van-
lig politisk dubbelmoral. I oppositionsroll bryr man
sig inte om det regelverks som finns i sådana här
frågor. Riksdagen kan inte sätta sig i Vattenfalls sty-
relserum eller något statligt verks styrelserum och gå
in och korrigera enskilda operativa beslut av något
slag. Däremot kan man helt riktigt naturligtvis upp-
mana en regering att ge ägardirektiv.
Det har vi också gjort. Hösten 1998 skrevs det
med anledning av skrivelsen om de statliga företagen
från näringsutskottet att regeringen borde skärpa sig
när det gäller redovisningen av statliga företag. Den
skärpningen har skett. Det är mycket bättre redovis-
ning. Ett arbete pågår för att det också ska bli bättre
ägardirektiv. Jag tror att den här byn, Horno, kommer
att vara till stor hjälp som opinionsbildare i fråga om
nödvändigheten av att man har miljöprogram, jäm-
ställdhetsprogram och etiska program.
Undviker ansvar gör vi inte en sekund. Jag tycker
tvärtom att det är ni som har en dubbelmoral som
låtsas att ni kan påverka en sak som ni om ni vore i
regeringsställning aldrig skulle släppa fram. Det kal-
lar jag politiskt dubbelspel i högsta klass - eller lägs-
ta, vilket man vill.
Sedan är det en konkret fråga. Inget förnyelsebart
energislag är i närheten av att kunna konkurrera pris-
mässigt med kolkraft och andra aktuella, icke förny-
elsebara energislag. Eva Flyborg talar sig varm för en
marknad. Hur vill hon reglera den eftersom hon dö-
mer ut regeringens, och därmed också vår, energipo-
litik under gångna år? Vi har ändå ökat 1,5 terawat-
timmar i fråga om förnyelsebar energi. Vi är på gång
att öka ännu mer i nästa program. Vill Eva Flyborg
vara om att kreativt och positiv bidra till det i stället
för att gnälla över hur felaktig den förda politiken har
varit och är?