Fru talman! Vi behandlar näringsutskottets betän-
kande NU3 utgiftsområde 21 Energi samt skrivelsen
om stängningen av Barsebäck 2.
Jag ska börja med att kommentera vårt ställ-
ningstagande då det gäller utgiftsområde 21 Energi,
och jag kommer senare under mitt anförande att
kommentera stängningen av Barsebäck 2.
Samtidigt kan jag till Ola Karlsson säga att av de
frågeställningar som han tog upp i sitt anförande så
kommer jag med all sannolikhet med mitt anförande
att besvara en del av hans frågor.
I juni 1997 beslutade riksdagen att den svenska
energipolitiken skulle ha följande övergripande mål:
För det första att på kort och lång sikt trygga till-
gången på el och annan energi på med omvärlden
konkurrenskraftiga villkor för att främja en god eko-
nomisk och social utveckling i Sverige.
För det andra att skapa villkor för en effektiv
energianvändning och en kostnadseffektiv svensk
energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa,
miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett
ekologiskt uthålligt samhälle.
För det tredje att bidra till ett breddat energi-,
miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen.
Energipolitiken omfattar tre verksamhetsområden,
nämligen elmarknadspolitik, övrig energimarknads-
politik och politik för ett uthålligt energisystem. Des-
sa tre områden är viktiga för en väl fungerande och
hållbar energipolitik i vårt land. De som ska genom-
föra detta efter beslut i riksdagen är främst Statens
energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät,
som har ansvaret för att genomföra åtgärder inom
energipolitiken som vi beslutar i Sveriges riksdag.
Vårt mål för elmarknadspolitiken är en effektiv
elmarknad som genererar en säker tillgång på el till
internationellt konkurrenskraftiga priser. Regeringen
har i budgetpropositionen redovisat fem resultatindi-
katorer för utvecklingen på elmarknaden. Dessa indi-
katorer är prisutvecklingen på den nordiska elbörsen,
elpriser till elkunderna, nättariffer, antal ärenden vid
tillsynsmyndigheten samt effekt- och elbalansen.
Regeringen har tillkallat en särskild utredare som ska
analysera konkurrensen och prissättningen på el-
marknaden. Denne särskilde utredare är generaltulldi-
rektör Kjell Jansson. Han skulle redovisa detta den 1
december. Han har lämnat ett delbetänkande då, och
han har fått ytterligare förlängning för sitt arbete och
kommer att redovisa det senast den 15 januari 2002.
Jag ska ta upp målen för övrig energimarknads-
politik. Målet för naturgasmarknaden är att vidareut-
veckla gasmarknadsreformen så att en effektiv natur-
gasmarknad med konkurrens kan vidareutvecklas.
Då det gäller värmemarknaden är målet att sti-
mulera till ökad konkurrens och effektivitet. Som
resultatindikator på detta område använder regeringen
pris- och konkurrensutvecklingen på naturgas- och
värmemarknaden.
Det är glädjande att flera av riksdagens partier
tycker att det är viktigt att vidareutveckla naturgasen i
Sverige. Då vi här i riksdagen debatterade frågan om
hur vi ska använda naturgasen i Sverige var det en-
dast Centerpartiet, Vänsterpartiet och vi socialdemo-
krater som tyckte att naturgas ska användas i vårt
energisystem. Vi välkomnar att fler partier tycker
som vi i denna fråga - just nu.
Då det gäller målet för ett uthålligt energisystem
ligger det energipolitiska program från år 1997 fast
som denna riksdag har beslutat om.
Då det gäller de energipolitiska åtgärderna på kort
sikt och den del av programmet som avser kompen-
sation för bortfallet av elproduktion från den andra
kärnkraftsreaktorn i Barsebäck återkommer jag lite
senare.
Då det gäller långsiktigheten i det uthålliga ener-
gisystemet är detta den del av programmet som inne-
bär en långsiktig satsning på forskning, utveckling
och demonstration av ny energiteknik under perioden
1998-2004. Målet är att under de närmaste 10-15
åren kraftigt öka el- och värmeproduktionen från
förnybara energikällor, utveckla kommersiellt lönsam
teknik för energieffektivisering och bidra till att ut-
veckla ett ekonomiskt och ekologiskt uthålligt energi-
system.
Vårt mål för energiforskningen är att bygga upp
vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens på
energiområdet inom universiteten, högskolorna och
näringslivet i enlighet med vårt energipolitiska beslut
1997. Energiforskningen ska också bidra till ett bred-
dat energi-, miljö- och klimatsamarbete i Östersjöre-
gionen.
Utskottets majoritet vill, vad gäller bedömningen
av mål som satts upp för de tre verksamhetsområdena
och de resultatindikatorer som används för att infor-
mera om måluppfyllelsen, anföra följande: Inom
elmarknadspolitiken pågår utredningsarbeten som gör
det svårt att i dag bedöma måluppfyllelsen. Konkur-
renssituationen och prissättningen på elmarknaden är
för närvarande föremål för analys. Vidare har Ener-
gimyndigheten fått i uppdrag att utveckla resultat-
och effektivitetsmåttet när det gäller tillsynen av
nätverksamheten och utvecklingen av energimarkna-
derna.
Även behovet av att utveckla marknadsbaserade
instrument för att hantera effektknappheten betonas
från regeringens sida. I samtliga dessa fall handlar det
om åtgärder för att utveckla en effektiv elmarknad -
nyckelord i målformuleringen på området - vilket
indikerar att detta mål ännu inte har nåtts.
Fru talman! De resultatindikatorer som används
inom det övriga energimarknadspolitiska området är
pris- och konkurrensutveckling på naturgas- och
värmemarknaden. Med hjälp av dessa indikatorer ska
måluppfyllelsen, i form av ökad konkurrens och ef-
fektivitet på naturgas- och värmemarknaden, bedö-
mas. I nuläget måste dessa indikatorer bedömas vara
grova.
Då det gäller målet för en politik för ett uthålligt
energisystem bedömer utskottets majoritet att de
resultatindikatorer som används för att mäta effekten
är relevanta i fråga om att åstadkomma en minskad
elanvändning. Målet är satt till 1 TWh. Hittills uppgår
besparingen till 0,5 TWh. Majoriteten i utskottet kan
konstatera att ett stort antal forsknings- och utveck-
lingsprojekt är i gång och att även nivån avseende
näringslivets deltagare kan anses vara tillfredsställan-
de.
I likhet med tidigare års behandling av energipo-
litiken vill de borgerliga partierna, med Moderata
samlingspartiet i spetsen, sälja ut Vattenfall. De anser
att Vattenfall bör privatiseras och börsintroduceras.
Majoriteten i utskottet vill framhålla att Vattenfall är
en viktig nationell resurs på energiområdet, inte minst
i arbetet med omställningen av vårt energisystem.
Vattenfall ska förbli i statlig ägo och vara ett verktyg
i omställningen.
Fru talman! Jag ska nu kommentera skrivelsen om
stängningen av Barsebäck 2. Enligt de energipolitiska
riklinjer som beslutades av riksdagen 1997 ska andra
reaktorn i Barsebäck stängas av före den 1 juli 2001.
Ett villkor för stängningen är att bortfallet av elpro-
duktionen kan kompenseras genom tillförsel av ny
elproduktion och genom minskad användning av el.
Riksdagen beslutade att riksdagen ska ges möjlighet
att bedöma om villkoren för stängningen är uppfyllda.
Regeringen har i en skrivelse från föregående år re-
dovisat att villkoren inte var uppfyllda och att man
ska återkomma i samband med att budgeten för 2002
ska fastställas.
Regeringen har i den nu aktuella skrivelse som vi
ska ta ställning till redovisat att de villkor som är
uppställda i energiuppgörelsen och som riksdagen
beslutade om 1997 inte var uppfyllda. Utskottets
majoritet anser att villkoren inte är uppfyllda och att
regeringen ska återkomma med en ny prövning be-
träffande villkoren senast år 2003.
Då det gäller årtal och villkorens uppfyllande har
Vänsterpartiet och Centerpartiet en annan uppfatt-
ning. Vänsterpartiet anser att villkoren är uppfyllda
och vill stänga Barsebäck 2 per den 1 juli 2002. Cen-
terpartiet anser att Barsebäck 2 kan stängas under år
2002.
Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till nä-
ringsutskottets förslag i betänkande 2001/02:NU3,
Utgiftsområde 21 Energi, samt avslag på samtliga
reservationer.
Allra sist: Jag har inte kommenterat byn Horno
och Vattenfalls brunkolsbrytning utan hänvisar där
till vad utskottet skriver i betänkandet.