Energi

Fru talman! Om man ska sammanfatta betänkan-

det kan man konstatera att inte mycket har hänt sedan

förra året. Det är inte mycket nytt i regeringens ener-

gipolitik i år, men det är mycket som utreds.

Näringsutskottet kommer i betänkandet fram till

att det delar regeringens bedömning att de villkor som

sattes upp 1997 för en stängning av Barsebäck inte är

uppfyllda och att en ny prövning ska göras. Vi krist-

demokrater anser att det var en skandal att det inte

gjordes någon som helst miljökonsekvensanalys och

samhällsekonomiska analyser innan Barsebäck 1

stängdes. Stängningen ledde som vi vet till att svensk

energiförsörjning, miljön, ekonomin och det svenska

industriklimatet har försämrats.

Vi accepterar inte att misstaget upprepas utan krä-

ver att konsekvenserna ska tydliggöras i god tid innan

ett beslut om stängning av Barsebäck 2 över huvud

taget kan föras upp för en seriös diskussion. Energi-

marknaden är inte längre enbart en nationell angelä-

genhet. Beslut i Sverige får konsekvenser även utan-

för vårt lands gränser på samma sätt som vi påverkas

av andra länders energipolitik. Sverige har dessutom

gjort internationella åtaganden som påverkar den

energipolitik som vi kan föra i Sverige.

Kristdemokraterna vidhåller att Sverige behöver

en ny långsiktig och medveten energipolitik med

fasta spelregler där inhemska förnybara energikällor

och bränslen utgör en växande bas. Målet för oss är

ett ekologiskt uthålligt energisystem utan drastiska

och ryckiga politiskt skapade prisförändringar. Vi vill

ha ett elsystem utan risk för elbrist och därmed ytter-

ligare påfrestningar för vår välfärd och sysselsättning.

Industri och hushåll måste garanteras säkra elleveran-

ser till fortsatt konkurrenskraftiga och rimliga priser.

Fru talman! Vad som har hänt sedan förra året är

att energiförbrukningen har ökat och att trenden hål-

ler i sig. Även för ett normalår bedöms importbehovet

av el vara betydande även om vi behåller Barsebäck

2. Importbehovet är till stor del ett resultat av att

Sverige lider av effektbrist. Stängningen av Barse-

bäck 1 ökade risken för effektbrist i södra Sverige.

För att inte företag och samhälle ska drabbas vid kalla

perioder måste regeringen ta ansvar och se till att vi

får en permanent lösning så att effektbalansen kan

upprätthållas. Det är inte ansvarsfullt mot vare sig

näringsliv eller samhälle att vi ska vara beroende av

scheman eller tillfälliga kontrakt för elavstängning

utifall effektbrist skulle uppstå.

Utöver det faktum att Barsebäcks produktion be-

hövs i södra Sverige är det en stor kapitalförstöring

att stänga av väl fungerande kraftproduktion så länge

som den är säker och ekonomiskt försvarbar. Så länge

den kraft som tillförs för att ersätta kärnkraften inte

baseras på förnybara energislag är det ett direkt hot

mot kommande generationer och de villkor och den

miljö som de ska leva i.

Regeringen har tyvärr konsekvent motsatt sig att i

EU-arbetet driva kravet på en gemensam miniminivå

för koldioxidavgifter. Vi kristdemokrater anser att en

sådan allvarlig miljöfråga som utsläpp av koldioxid

som skapar gränsöverskridande problem måste kunna

undantas från regeringens principiella inställning att

skattefrågor ska vara en nationell angelägenhet.

Fru talman! Regeringens resultatredovisning i

propositionen visar att arbetet med omställningspro-

grammet tyvärr inte leder till de många mål som man

har satt upp. Bidragsfloran har inte nyttjats på det sätt

som var tänkt. Vi konstaterar att omställningspro-

grammet inte fungerar i dag på den avreglerade el-

marknaden.

Energihushållningsprogrammen har ännu inte fått

någon större effekt. Jag tror att en viktig förklaring är

att den villaägare som investerar i åtgärder för ener-

gibesparing straffas av höjda taxeringsvärden och

ökad fastighetsskatt. Detta är ohållbart. Vi kristdemo-

krater vill som bekant avveckla fastighetsskatten.

Oavsett som vi får makten och kan genomföra detta

eller inte efter nästa val borde det vara ett s.k. allmänt

angeläget intresse att se till att skattebestraffningen

för energibesparingsåtgärder tas bort. Dagens system

är helt enkelt kontraproduktivt.

Fru talman! Energimyndigheten lägger ned den

avdelning som har gjort Sverige världsledande i att få

ut energisnåla produkter som kylskåp, lysrör och

värmepumpar på marknaden. Det kunde vi nyligen

läsa om i Dagens Nyheter. Där stod att avdelningen

för byggnader och tillhörande infrastruktur, kallad för

Bygg, som har legat långt framme med att använda

teknikupphandling som ett medel för effektivisering

ska läggas ned.

Man har arbetat med att samla flera kunders olika

krav på ny teknik. Sedan har man utlyst tävlingar att

ta fram produkter som motsvarar kraven. Tillverkarna

har fått löfte om att kunderna ska köpa ett antal en-

heter av den produkt som bäst uppfyller kraven och

att den vinnande produkten ska marknadsföras. Re-

sultatet har enligt artikeln blivit, och såvitt jag har

förstått av andra signaler från bl.a. Energimyndighe-

ten, att produkter som är 20-50 % energisnålare än

tidigare teknik har nått marknaden upp till sju år

tidigare än vad de annars skulle ha gjort.

Den här metoden har fått gehör och är numera

spridd både i Europa och i USA. Internationella ex-

perter anser att teknikupphandlingarna fungerar bra

och är mer kostnadseffektiva än direkta statliga stöd

förutsatt att de som sköter upphandlingarna har stora

kunskaper.

Men nu läggs avdelningen ned. Man undrar var-

för. Det finns enligt alla experter fortfarande en

mycket stor effektiviseringspotential. Ska vi inte

arbeta för att ta vara på den potentialen? Det är ett av

de förslag som vi hittar i grönboken Mot en europeisk

strategi för trygg energiförsörjning.

Fru talman! Så till Vattenfall. Vattenfall har ut-

vecklat en ny strategi för sin verksamhet. Företaget

expanderar kraftigt framför allt i Tyskland och i Po-

len. Samtidigt har anläggningar avyttrats utomlands

runtom i världen och i Sverige. Kapitalbehovet är

stort. Vi kristdemokrater vill markera att vi anser att i

stället för eventuellt ägartillskott bör privatisering

övervägas. Vi anser att delar av Vattenfall med fördel

kan privatiseras, och det ganska snart.

Det finns inga svenska samhällsintressen i att

Vattenfall numera koncentrerar sina affärssatsningar

på bl.a. brunkolsbrytning i östra Tyskland. Vattenfall

står nu inför att utplåna en liten kulturellt mycket

värdefull sorbisk by. Visserligen bryter inte Vatten-

fall mot tysk lag om det låter maskinerna dra fram

och ödelägga byn. Men för oss handlar det till mycket

stor del om etik.

Många av de stora svenska privata företagen som

är verksamma internationellt har - tvärtemot vad

Lennart Värmby anser - insett att det inte räcker med

att följa lagen. De har därför utvecklat etiska och

sociala principer för sitt uppträdande och för verk-

samheten, och de ställer också krav på underleveran-

törerna. Vi ser alltmer inte bara i Sverige utan runtom

i hela världen att kunderna och det moderna samhället

ställer krav som ibland går långt utöver lagens krav.

Därför anser vi kristdemokrater att om det inte

finns en etisk policy i vart och ett av de statligt ägda

företagen som växer och strävar efter internationell

samverkan bör regeringen visa ansvar genom att

snarast i ägardirektiv kräva en sådan. Den öppenhet

som vi i Sverige alltid hävdar leder vidare till att

företagens etiska policy ska redovisas i årsberättelsen

och i regeringens årliga redogörelse av de statligt

ägda företagen på samma sätt om man nu nämner

miljöarbetet, mångfalden och jämställdheten.

Fru talman! Kristdemokraterna deltar inte i be-

slutet om budgeten inom utgiftsområde 21. Vi har

utvecklat vårt budgetalternativ i en särskild reserva-

tion. Vi kristdemokrater står naturligtvis bakom

samtliga våra reservationer, men jag nöjer mig med

att yrka bifall till reservation 3 som ger vår syn på

riktlinjerna för energipolitiken.