Herr talman! Fru talman! Bodens kommun har
under de senaste åren drabbats av två stora beslut:
nedläggningen av Bodens sjukhus och försvarsbeslu-
tet under föregående år. Försvarsbeslutet innebar en
minskning av antalet anställda med 500-600 perso-
ner.
I samband med försvarsbeslutet lovades Bodens
kommun 75 statliga jobb och 425 jobb inom den
privata sektorn. I fråga om statliga jobb har några
tillkommit inom Försvarsmakten. Ekonomi och lö-
neadministration har förlagts till Boden. Det finns
andra etableringar som är aktuella, där det dock
kommer att bli betydligt färre jobb än vad som plane-
rats från början. De arbetstillfällen som erhållits inom
den privata sektorn har till i dag givit ca 25 jobb. Det
är på samma sätt här; flera etableringar är på gång
men det har inte blivit något konkret resultat än.
Herr talman! Från kommunens sida har man ar-
betat på ett konkret och engagerat sätt för att struktu-
rera om samhället till ett mer differentierat näringsliv
och till ökad privat verksamhet. Under de senaste två
åren har kommunen skapat ungefär 275 nya arbetstill-
fällen.
Jag tvivlar inte på att regeringen kommer att upp-
fylla det löfte man har givit i samband med försvars-
beslutet. Men jag skulle vilja att regeringen genom
omställningsgruppen nu kunde börja redovisa de
konkreta etableringarna den närmaste tiden. Bodens
kommun kommer under de närmaste dagarna att
lämna in en ansökan med förslag till olika åtgärder
som kräver regeringens medverkan. I ansökan finns
många projekt upptagna, men jag skulle vilja peka på
några projekt som vore av stor betydelse om de kunde
etableras i Boden.
Herr talman! Det första jag tänker på är ett cent-
rum för geografiskt informationssystem och informa-
tionsteknik. Jag kommer att kalla det GIS i fortsätt-
ningen. Inom kommunen och i regionen finns det en
stor kunskap i fråga om GIS. Området har en stark
kommersiell potential, och redan i dag finns det en
omfattande verksamhet i länet. GIS lyfts fram som ett
prioriterat område inom det regionala tillväxtavtalet
för Norrbotten. Luleå tekniska universitet har en
framträdande position inom GIS-relaterad forskning
och utveckling med Nordens enda professur på områ-
det.
Genom medel från regeringen har Boden genom-
fört en förstudie för att se på möjligheterna att etable-
ra ett stödcentrum inom GIS förlagt till Boden. För-
studierna är avslutade och redovisade, och efter ytter-
ligare diskussioner föreslås att stödcentrumet bildas
med Statens lantmäteriverk som huvudman. En alter-
nativ lösning är att Luleå tekniska universitet är hu-
vudman för verksamheten. Länsstyrelsen, Lantmäte-
riverket och andra tillstyrker förslaget. Inledningsvis
skulle det ge 15-20 arbetstillfällen vid centrumet,
men på längre sikt kommer ett betydligt större antal
nya arbetstillfällen att skapas inom den privata sek-
torn.
Det andra jag vill lyfta fram är etableringen av ett
miljötekniskt centrum för fyrkantsområdet och övriga
kommuner i länet med placering i Boden. Det finns
en del analyser som behöver göras för att skapa en
kraftsamling runt miljöteknik. Det här anser jag vara
en del i omställningsgruppens arbete.
Det tredje jag vill ta upp är att inrätta ett försvars-
historiskt museum. Kommunen har tillsammans med
andra intressenter utrett förutsättningarna för utveck-
ling av det militära arvet sett ur ett kulturhistoriskt
perspektiv. Detta ligger i linje med det garnisonsmu-
seum som redan finns inrättat. Även detta anser jag
ligga inom ramen för omställningsgruppens arbete.
Herr talman! Jag har haft förmånen att vara ute i
Norrbotten och presentera både den regionalpolitiska
propositionen infrastrukturpropositionen. Propositio-
nerna har i huvudsak tagits emot väldigt positivt. Det
är klart att det är glädjande att regeringen nu gör så
stora satsningar inom de här områdena. Det är nöd-
vändigt att skapa starka regioner och kommuner så att
alla delar av landet har samma förutsättningar att
verka och utvecklas. Den kommunala skatteutjäm-
ningen är därför en grundbult för en solidarisk utjäm-
ning mellan kommunerna i landet.
För kommunerna i östra Norrbotten skulle ett
byggande av en ny bandel mellan Kalix och Hapa-
randa, en järnväg alltså, den s.k. Haparandabanan, få
stor betydelse för utvecklingen i området. Den nya
sträckningen är nödvändig för att rationella järnvägs-
transporter ska kunna ske mellan Sverige, Norge,
Finland och Ryssland. En ny Haparandabana bildar
tillsammans med Norra stambanan och Malmbanan
ett integrerat transportsystem via Finland och Ba-
rentsregionen. Ett byggande av bandelen och en
elektrifiering av hela sträckan mellan Boden och
Haparanda skulle innebära en kraftig effektivisering
av godstrafiken eftersom det skulle göra det möjligt
att trafikera med längre, tyngre och snabbare tåg.
Bandelen skulle även bidra till utvecklingen av nä-
ringslivsverksamheten.
I infrastrukturpropositionen finns Haparandaba-
nan upptagen som exempel på en åtgärd som kan bli
aktuell under den senare delen av planeringsperioden.
Med hänsyn till hur angelägen bandelen är för järn-
vägstransporterna och för utvecklingen förväntar jag
mig att bandelen kommer att tidigareläggas i den
planering som Banverket har till uppgift att presente-
ra för regeringen och som regeringen ska fastställa.
Herr talman! Turistnäringen är en av världens
snabbast växande näringar. Turismen i Sverige om-
sätter 125 miljarder kronor och motsvarar en syssel-
sättning på över 100 000 årsarbeten. Turismen växer
och utvecklas ofta utifrån olika lokala "varumärken",
t.ex. skärgård, snö och vatten. Turismen är som vi
alla vet en motor för den regionala utvecklingen.
I den regionalpolitiska propositionen framgår det
att 30 miljoner kronor satsas för att bättre utnyttja de
fantastiska resurser som finns i fjällvärlden och för att
utveckla, förädla och marknadsföra "varumärket"
fjällvärlden. Jag tycker att det här är angeläget och
riktigt.
Sjöfallsleden är en 15 mil lång återvändsgränd in i
fjällvärlden. En förlängning av vägen mellan Ritsem
och Skjommen, som ligger i Norge, skulle få stor
betydelse för turismen i fjällvärlden och för hela
Norrbotten. Redan nu har vi många norska turister i
Norrbotten, och ett byggande av vägen skulle öka
denna turism. Det återstår ca 27 kilometer väg att
bygga längs den kraftledning som finns i området för
att man ska nå fram och sammanbinda vägen med
den väg som man från norsk sida redan har byggt.
Jag anser att Vägverket i sin planering bör beakta
de argument som regeringen framfört i den regional-
politiska propositionen om marknadsföring av be-
greppet fjällvärlden. Regeringen bör ta hänsyn till
detta när den ska fastställa Vägverkets planer.