Fru talman! Sverige ska vara ett land i samman-
hållning och utveckling. Det faktum att vårt land är
ojämnt utvecklat och att skillnaderna riskerar att öka
är ingen hemlighet. Det finns stora regionala skillna-
der i Sverige. Som exempel kan nämnas att befolk-
ningsutvecklingen är ojämn med både låga födelsetal
och utflyttning. Detta kommer att sätta välfärdssam-
hällets strukturella uppbyggnad i framtiden på hårda
prov.
På utbildningssidan visar det sig att skillnaderna i
utbildningsnivå är mycket stora mellan kommunerna,
och det är glesbygdskommunerna som ligger lägst.
Samtidigt har vi socialdemokrater en tydlig bild
av situationen, och vi tar de regionala skillnaderna på
största allvar. Vårt tydliga budskap är att hela Sverige
ska leva och att politiken ska hålla samman vårt land.
Inom regionalpolitiken, infrastrukturfrågorna, ar-
betsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken görs
nu satsningar. Nu är det viktigt att dessa satsningar
får en tydlig regional och lokal profil.
Fru talman! Jag ska nu tala om välfärden i gles-
bygd och utmaningarna i framtiden.
Vägen till vårt välfärdssamhälle har en historia
som beskriver den lilla människans kamp för en
dräglig tillvaro, rätten att få ha ett lika värde, ett sam-
hälle byggt på trygghet, solidaritet, gemenskap och
rättvisa - värderingar som är djupt förankrade i den
svenska folksjälen.
Ofta har kampen stått mellan tillväxtorter och
glesbygd, där arbete och en chans att förverkliga sina
drömmar för många har varit avgörande vid valet av
bostadsort. Många av de orter som förr var regionala
tillväxtorter är i dag utsatta för samma gamla kamp.
Min hembygd Filipstad och många andra orter i mitt
hemlän Värmland hör dit.
Beskriver man Värmlands historia kan man kort
säga att 1900-talets industrialism förflyttade det
värmländska folket till bruksorter där malmen, sko-
gen och vattenkraften lade grunden för välfärdsbyg-
get. Värmland har gjort sig känt för att på många
bruksorter kunna förädla och utveckla sin basnäring,
ett kännetecken som har grundat sig på kvalitet mer
än kvantitet. Denna utveckling har också bidragit till
att en mängd mindre industrier och verksamheter har
fått luft under vingarna och i sin tur spätt på den po-
sitiva trenden.
Fru talman! Tyvärr har inte alltid "maktens män"
förstått, eller vågat förstå, den kraft dessa värmlän-
ningar besitter. Företagsägare, oftast i styrelserum
långt från händelsernas centrum, har fattat beslut om
nedskärningar och nedläggningar, allt för att vinsten
ska öka ännu mer. Ibland har inte heller vinsten varit
skälet, utan andra krafters påverkan - Degerfors Järn-
verk är ett sådant färskt exempel.
Men nu är inte värmlänningen skapt så att hon el-
ler han ger upp. Värmlänningarna är kända för sin
skaparkraft och fyllda av vilja, kraft och framtidstro.
Vad är det då som ställer till det? Den globala
marknaden, utflyttningen, det låga födelsetalet, bris-
ten på kompetent arbetskraft, ja, sammantaget kan jag
säga att vi kommer att kräva och behöva allt större
statliga insatser i en allt större omfattning i framtiden,
om inte den negativa befolkningsutvecklingen kan
vändas. Vi är beroende av centrala beslut som fattas i
syfte att underlätta och gynna utsatta regioner och
som ger dragkraft åt en positiv utveckling. Här kom-
mer bl.a. en solidarisk fördelning av ekonomiska
medel, stöd åt lokala lösningar för att ge nya jobb,
möjligheter till kvalificerad utbildning och satsningar
på infrastrukturen in.
Landets kommuner har mycket olika förutsätt-
ningar för att kunna erbjuda sina invånare en bra
service som t.ex. äldrevård, förskola och grundskola.
Ett väl fungerande utjämningssystem är därför av
mycket stor betydelse för att alla kommuner och
landsting ska ges likvärdiga möjligheter att erbjuda
sina invånare en god service. Skatteutjämningssys-
temet är, och kommer inom överskådlig tid att förbli,
en viktig del i möjligheten att upprätthålla och ut-
veckla service, omsorg och utbildning även i områden
med en negativ befolkningsutveckling.
Den negativa befolkningsutvecklingen i vissa re-
gioner kan framgent komma att orsaka en osund kon-
kurrens mellan näringslivets och den offentliga sek-
torns behov av kvalificerad arbetskraft. Här är det
nästintill avgörande att alla kommuner får en rättvis
möjlighet att i större utsträckning än i dag kunna
motivera och behålla den yngre generationen.
Stöd åt lokala utvecklingsprojekt är ytterligare ett
viktigt inslag för att kunna utveckla och behålla män-
niskor och jobb. I Värmland, liksom på många andra
håll växer nya idéer fram. Anpassad sjuksköterskeut-
bildning i Storfors, Värmlandskooperativen som
inspiratör och utvecklare till många lokala kooperati-
va lösningar, samverkansprojekt mellan LO och
myndigheter för att få ned antalet långtidssjuka är tre
goda exempel.
Karlstads universitets roll och ambitioner att ska-
pa möjligheter för distansutbildning i hela länet är
också ett viktigt inslag i Värmlands utveckling. Ett
ökat stöd till högskolor och universitet ger bättre
förutsättningar att bedriva kvalificerad utbildning på
orter som Sysslebäck, Eda och Nykroppa, orter som
annars snabbt skulle tömmas på kvalificerad arbets-
kraft, men där likväl behovet finns kvar.
Fru talman! Våra vägar, järnvägar flyg och ham-
nar är vår infrastruktur. Infrastruktur kan låta trist och
ge upphov till uppgivenhet då det oftast pratas om
enorma summor så fort satsningar ska göras. Men
utan en fungerande infrastruktur försvåras och fördy-
ras förutsättningarna till utveckling för människor,
service och jobb. Värmland är en av flera regioner
som har stort behov av den infrastrukturella satsning-
en.
Infrastrukturpropositionen och den regionalpoli-
tiska propositionen ger förutsättningar för de sats-
ningar som behövs. Enligt min mening måste de
komma Värmland till del. E 18 är en viktig väg för
transporter och pendlingsmöjligheter för vår befolk-
ning. De regionala vägarna, riksvägarna 61, 62, 63
och 64 norr om Kristinehamn samt länsvägarna 172,
175 och 239, är förutom Norgetrafiken på riksväg 61
de viktigaste framkomstvägarna för länets industrier.
Det är vägar med mycket tung transport, bl.a. virkest-
ransporter.
På järnvägssidan är Värmlandsbanans del av
sträckan Stockholm-Oslo och relationen Karlstad-
Göteborg viktig. Viktiga inslag, där upprustnings-
behovet är stort, är också Fryksdalsbanan, Bergslags-
banan och Inlandsbanan.
Fru talman! Skulle en upprustning ske av den fe-
lande länken på 16,7 mil av Inlandsbanan skulle den
förbinda hela Norrland i ett rakt stråk söderut till
Vänerhamnarna, till bl.a. Bergslagsbanan och andra
banor. Här finns nya möjligheter både för miljömål
och avlastning av våra vägnät.
Inom flygets område har förutom Karlstads flyg-
plats centrala roll även Hagfors och Torsby stor bety-
delse.
Vänersjöfarten är också oerhört viktig för oss i
Värmland.