Herr talman! När jag sitter i min riksdagsbänk och
lyssnar på partiledardebatter och finansdebatter och
hör statsministern och finansministern tala om hur bra
det går för Sverige och om att målet om 4 % arbets-
löshet är uppnått undrar jag om hela det geografiska
Sverige ingår.
Högkonjunktur och ökade skatteintäkter har gi-
vetvis givit staten bättre finanser, ja t.o.m. överskott.
Men Sverige är ju inte enbart staten. Det finns männi-
skor och företagare också. En del av dessa bor i en
glesbygd där klimatet är hårdare, avstånden långa och
arbetsmarknaden svag. Därför kommer jag att ta upp
några exempel på hur verkligheten är för människor
och företagare som dagligen upplever problemen i
den delen av landet.
Vi har haft en negativ befolkningsutveckling i
norra Sverige. 5 000-6 000 personer har flyttat från
de fyra nordliga länen varje år sedan 1995. Regering-
en har avsevärt försvårat möjligheten att bo och verka
i den här delen. Man har dragit ned i första hand i
glesbygden när det gäller försvaret, polisväsendet,
domstolar, skattemyndigheter - ja, listan kan göras
hur lång som helst.
Nedskärningarna har också drabbat infrastruktu-
ren. Sex års resursbrist har drabbat väginvesteringar,
men kanske framför allt drift och underhåll, vilket i
sin tur lett till ökade kostnader för både företag och
hushåll. Vägavstängningarna har i både tid och antal
ökat.
Efter tre års väntan på den många gånger utlovade
infrastrukturpropositionen var förhoppningarna stora.
Men tyvärr blev resultatet otillräckligt.
I Region Nord talade vägdirektören för ett halvår
eller kanske ett år sedan om att 7 miljarder kronor
behövdess enbart för att klara den eftersläpning som
fanns förutom det dagliga driftunderhållet. Med den
nu föreslagna propositionen kommer Vägverket i
bästa fall att hinna i kapp eftersläpningen fram till
2007-2008. Under tiden får människor och företagare
leva med mer eller mindre oframkomliga vägar, vil-
ket innebär sämre miljö, högre bränsleförbrukning
och ökade reparationskostnader.
Herr talman! Tre regionalpolitiska utredningar
under de senaste 15 åren har gemensamt kommit fram
till att den förda regionalpolitiken med selektiva stöd
inte varit framgångsrik och inte givit valuta för de
insatser som gjorts. Den senaste som blev klar för ett
år sedan konstaterade att kompensationspolitiken
hade gjort sitt och att det krävdes förslag om stimule-
rat företagande och entreprenörskap.
Kortsiktiga sysselsättningsåtgärder måste ersättas
med grundläggande förutsättningar för företagsamhet
och långsiktig tillväxt. Utredningens förslag var bra
och borde ha accepterats av regeringen och statsrådet
Messing. I stället för regional utjämning för tillväxt i
hela landet innefattar propositionen samma gamla
understöds- och kompensationspolitik som tidigare.
Dessutom anser tydligen regeringen att stöd till
kommunerna och deras konkursmässiga bostadsföre-
tag tillhör regionalpolitiken.
Vilken regional utjämnings- eller utvecklingsef-
fekt har detta? Naturligtvis ingen.
Däremot är det lilla steg åt rätt håll som regering-
en tagit när det gäller nedsatta socialavgifter för fö-
retag inom stödområde A positivt. Problemet är att
det inte gäller samtliga företag.
Regeringen har vid många tillfällen hävdat att
EU-kommissionen inte tillåtit denna stödform, medan
kommissionens direktorat påstår att den svenska
regeringen aldrig intresserat sig för eller har varit
särskilt angelägen för att få en lösning till stånd.
Under alla förhållanden har EU inte några syn-
punkter på åtgärder som ligger under gränsen för
försumbart stöd. Därför är det mycket förvånande att
regeringen har undantagit jord-och skogsbruk, fiske-
näringen samt transportnäringen i propositionen.
Självfallet är också dessa berättigade till lägre soci-
alavgifter.
Herr talman! Ett annat ämne som engagerar och
berör norrbottningarna är de höga och ständigt ökade
energi- och bränsleskatterna. Anledningen är att ett
hushåll i Norrbotten förbrukar dubbelt så mycket
energi jämfört med ett hushåll i södra delarna av
landet. Transportavstånden ger i stort sett samma
effekt.
Varje 1-öring i höjd energiskatt blir 2 öre i norr,
och ungefär detsamma gäller för bränsleskatterna.
Det är hög tid att vi får en förändring så att dessa
punktskatter sänks till en rimlig nivå.
Som norrbottning och bodensare känner jag mig
föranlåten att också ta upp omställningsarbetet med
anledning av regementsnedläggningarna. I november
1999 beslutade riksdagen på förslag av regeringen att
kommuner med särskilda omställningsproblem med
anledning av strukturomvandlingen inom Försvar-
smakten skulle erhålla ersättningsjobb.
Totalt skulle 1 300 statliga arbetstillfällen och
1 000 i privat verksamhet tillkomma. Boden skulle få
75 statliga tjänster och 450 nya jobb i privat verk-
samhet. Det har ni gått två år sedan beslutet fattades
och drygt ett år sedan förbandsnedläggningarna ge-
nomfördes. Fortfarande har inga synbarliga etable-
ringar skett. Jag får ofta höra att arbete pågår och att
beslutet ska genomföras. Ja, givetvis, men när?
Regeringens senfärdighet och oförmåga att ge-
nomföra fattade beslut är förödande för de kommuner
som drabbats. Många kompetenta personer och deras
familjer har tvingats att söka sig till andra delar av
landet. Jag förväntar mig att betänketiden på två år nu
är tillräcklig och att näringsministern och regeringen
engagerar sig, tar beslutet på allvar och kommer till
skott.
Herr talman! Den kritik som jag har framfört på
ett antal områden har betydelse för möjligheten att
bo, verka och känna trygghet i tillvaron i de delar av
landet som är särskilt utsatta. Det är ingalunda de
enda orsakerna till den negativa befolkningstrend som
har pågått sedan 1995, men de påverkar givetvis.
Därför har vi i motioner när det gäller regionalpolitik
och infrastruktur lagt fram en del förslag som skiljer
sig väsentligt från regeringens förslag. Vi tycker att
glesbygden måste få en bättre utveckling.
Min bestämda uppfattning är att om hela Sverige
ska leva, om vi vill ha ett öppet landskap, om vi ska
kunna ta vara på våra naturresurser, så måste större
vikt läggas i den vågskål som representerar de glest
bebodda områdena i landet.