Herr talman! De flesta av oss är överens om att
hela landet ska leva. Men när vi debatterar hur det ska
göras möjligt skiljer vi oss åt. För somliga verkar det
vara mera en läpparnas bekännelse än praktisk politik
och handling. Men jag hoppas att vi alla kan vara
överens om att de yttre förutsättningarna inte är rik-
tigt lika i hela landet. Olika regioner har olika förut-
sättningar.
Norrbotten, som upptar en fjärdedel av landets
yta, har sina speciella förutsättningar. Klimat och
avstånd är två faktorer som påverkar förutsättningar-
na och situationen. Avstånden är långa till det mesta
för de flesta. På många orter finns inte några allmän-
na kommunikationer att tillgå. Bilen är det enda al-
ternativet.
Klimatet är inte heller detsamma i hela landet.
Långa och kalla vintrar i norra Sverige gör att kost-
naderna för energi blir mycket högre, ja, dubbelt upp
mot vad de är i Skåne.
Herr talman! Jag tror inte på några enstaka punkt-
åtgärder eller brandkårsutryckningar för att lösa gles-
och landsbygdens problem. Ska vi kunna ge hela
landet en reell möjlighet att utvecklas och överleva,
behövs ett batteri av konstruktiva och offensiva fram-
åtsyftande åtgärder. Gammal skåpmat duger inte
längre.
Tyvärr finns det inte mycket av offensiva sats-
ningar och konkreta förslag i regeringens proposition
En politik för tillväxt och livskraft i hela landet. Fort-
farande verkar regeringen tro att bara vi ger bidrag till
glesbygdslänen så löser det sig. Det finns förvisso
några små korn av positiva förslag i propositionen,
men ack så få. Satsningen på turismen är i alla fall ett
sådant korn.
Men, herr talman, tyvärr faller regeringen återigen
in i gammal skåpmatspolitik. Jag tänker på regering-
ens förslag i propositionen att ge ett särskilt statligt
stöd på 36 kr per person om eller när de flyttar från
sin kommun. Dessa 36 kr per person ska kommunen
få efter det att befolkningsminskningen i kommunen
minskat med mer än 5 % under den senaste tioårspe-
rioden. Visst kan det vara lite plåster på såren för
drabbade kommuner, men jag har oerhört svårt att se
det offensiva i en sådan åtgärd. Hur kan en sådan
åtgärd utveckla regionen? Snarare handlar det om att
förlänga lidandet, för att inte säga främja avveckling-
en. Befolkningsminskningen torde också få konsek-
venser i den kommunala skatteutjämningen. Inte är
det heller särskilt offensivt att staten går in och löser
ut tomma lägenheter ute i landet.
Herr talman! Det är inte mer bidrag som löser
glesbygdens och landsbygdens problem. Ska befolk-
ningsutvecklingen kunna vändas behövs offensiva
åtgärder.
Knappast någon i Norrbotten ropar längre efter
mer bidrag och allmosor. Detta naturresursrika län
med dess skog, malm och vattenkraft - näringar som
byggt upp välfärden i Sverige under årtionden - frå-
gar i stället efter bättre villkor och förutsättningar för
företagen, för jord- och skogsbruk, för de enskilda
människorna ute i landsbygden så att de kan leva.
Förutsättningar som gör det möjligt för oss att kon-
kurrera på lika villkor är nödvändiga, inom landet
men också med våra grannländer.
Herr talman! Kristdemokraterna har i sitt budget-
förslag tagit upp flera konkreta förslag som skulle
göra det möjligt för lands- och glesbygdskommuner-
na i landet att utvecklas och fortleva.
Regeringens sänkning av arbetsgivaravgiften i
stödområde A är bra, men det är samtidigt ett erkän-
nande av att beslutet om att ta bort den åttaprocentiga
nedsättningen i de sociala avgifterna för tillverkande
företag i norra Sverige var felaktigt. Företagen i
Norrbottens inland förlorade hundratusentals kronor
under de två år som förbudet gällde.
Kristdemokraterna föreslår bättre villkor för alla
företag i hela landet genom en sänkning av arbetsgi-
varavgiften med ytterligare tio procentenheter för
lönesummor upp till 900 000 kr. Här har EU ingen-
ting att invända mot en generell sänkning i hela lan-
det.
En annan åtgärd är att sänka energi- och drivme-
delsskatterna. Självklart ska villkoren för alternativa
bränslen förbättras. Det är en självklarhet. Vi föreslår
sänkt dieselskatt för jordbruks- och anläggningsma-
skiner med 53 öre per liter, vilket innebär en kostnad
på ungefär 2:50 kr per liter. Vi föreslår också en ge-
nerell sänkning av dieselskatten över hela riket, som
EU inte heller har något att invända mot, med 25 öre
per liter.
Vi föreslår också en differentiering av bensins-
katten genom en sänkning av bensinskatten med 25
öre per liter i stödområde A. Det motsvarar en sänk-
ning med 31 öre per liter inklusive moms. Det här
gynnar och ger förutsättningar för glesbygdsboende
som har långa resor till arbetet och till service att leva
kvar i sin bygd.
Herr talman! Arbetslösheten är hög i Norrbotten.
Nya varsel läggs snart sagt varje dag. Enligt länsar-
betsnämndens senaste rapport varslade sammanlagt
elva företag 537 personer i Norrbotten om uppsäg-
ning under september månad. Mycket talar för att en
lågkonjunktur står för dörren. Nu behövs offensiva
satsningar för nya arbetstillfällen.
Jag frågar mig: Var finns de utlovade ersättning-
sjobben till Boden och Kiruna efter omstrukturering-
en av försvaret. Varken Kiruna eller Boden har kom-
penserats fullt ut för de förlorade jobben.
Det finns många goda idéer i Norrbotten om nya
jobb, om regeringen skulle förmås att fatta offensiva
beslut. Enligt en liten undersökning gjord vid Umeå
universitet skulle upp till 80 helårsarbeten skapas om
sportfisket i norr utvecklades. Det här är bara ett litet
exempel. Tyvärr har regeringen valt att dra laxfiske-
frågan i Norrbotten i långbänk. Oförmågan att fatta
beslut i frågan är beklämmande.
Offensiva satsningar på infrastrukturen - vägar
och järnvägar - behövs nu och inte i slutet på plane-
ringsperioden om befintliga företag ska kunna kon-
kurrera inom landet såväl som med utlandet.
Ett angeläget projekt är den s.k. Haparandabanan
som ska vara länken eller handelsporten till våra
grannar österut. Ett skyndsamt uppdrag till Banverket
att utreda, projektera, kostnadsberäkna och bygga
Haparandabanan är viktigt för Norrbotten.
Herr talman! Regionalpolitikens främsta uppgift
måste vara att bidra till utveckling av livskraftiga
regioner i hela landet. Enligt kristdemokratisk upp-
fattning byggs livskraftiga regioner när människor
med kraft och vilja samverkar lokalt i ett underifrån-
perspektiv.