Fru talman! Jag vill börja med att tydliggöra att Vänsterpartiet aldrig kommer att acceptera den cyniska och människofientliga rehabiliteringskedjan. Det lovar jag.
Det är också sant att Vänsterpartiet vill återinföra den tidsbegränsade sjukersättningen. Det har statsrådet rätt i. Vi menar att det måste finnas något före - jag citerar en läkare - "krossad hjärna, amputerade ben och armar och få sjukersättning och aldrig komma tillbaka". Det måste finnas något annat innan man hamnar i det hopplösa tillståndet. Man måste få tid på sig att bli frisk. Jag tror att den tidsbegränsade sjukersättningen kan ge det.
Det vi debatterar i dag handlar om kompletteringar. Det är ett bevis på att detta system består av ett evigt lappande och lagande. Precis som jag sade i mitt anförande tror jag att ni kommer att behöva komplettera kompletteringen. Det finns saker i förslaget som inte är tydliga och rättssäkra. Jag ska ta ett exempel.
Både Husmark Pehrsson och Axén sade att man inte skulle behöva vara med i introduktionsprogrammet om det medförde en risk för försämring av den försäkrades sjukdom. I lagtexten står det "allvarlig försämring". Det är skillnad. Det kommer att vara svårt att bedöma "allvarlig" och "försämring". Det kommer att öppna för ett återigen rättsosäkert, otryggt system. Man vet inte vad som kommer att gälla eftersom ni är för otydliga. Ni kanske inte ens vet själva vad ni pratar om eftersom ni använder ett annat uttryck än det som står i lagtexten.
En annan fråga, som även Veronica var inne på, är: Anser Husmark Pehrsson att man blir friskare av fattigdom? Vilket är annars argumentet för att tvinga Selma i mitt exempel att leva på 0 kronor i 87 dagar? Är det ett gott skydd och ekonomisk trygghet? Är det en andra chans?