Fru talman! Cristina Husmark Pehrsson säger att ambitionen är att hjälpa människor. Men det som görs är slarvigt. Varför är det så hattigt och fnattigt? Ett och ett halvt år har gått sedan beslutet om rehabkedjan. Varför kommer ni återigen fem i tolv med kompletterande förslag?
Jag tyckte att jag hörde en ton av ödmjukhet; ordet ödmjukhet sades i alla fall. Om man var ödmjuk och lyssnade på all kritik som finns mot detta förslag kunde man kanske ta till sig det och upphäva det här hafsverket och göra om och göra rätt.
Regeringen tror tydligen inte fullt ut själv på den här propositionen eftersom man lägger fram tilläggsförslag som ett utskottsinitiativ som snabbt kommer till. Varför har inte ministern mer seriöst tagit itu med de brister som finns i det sjuka lappverk som sjukförsäkringssystemet är?
Lagen är från 1962. Den utredning som ministern pratade om som Anna Hedborg gjorde skulle följas av en parlamentarisk utredning. I april 2007 interpellerade jag ministern om det och ministern sade att den skulle komma inom kort. Nu är vi i december 2009, drygt två och ett halvt år har gått, och fortfarande har vi inte resonerat för att få fram en vettig sjukförsäkring.
Vi rödgröna har lagt fram förslag om att upphäva det som nu gör att människor kastas ut.
Snälla ministern, snabbt är inte alltid rätt.
(Applåder)