Fru talman! I mitt anförande har jag utvecklat vad
jag anser vara de bästa grunderna för en hållbar sä-
kerhet i Europa i dagens läge. Det är det civila gräns-
överskridande samarbetet som väver samman folk och
nationer i fredligt samarbete. Det är den bästa grun-
den för långsiktig fred och säkerhet och för stabilitet
och framsteg. Det är Jean Monnets anda.
Att fortsätta att tänka i Natotermer är för mig litet
förlegat, även om jag har den största respekt och
förståelse för att länder som har legat under Sovjet-
diktaturen ser detta som quick fix, det snabbaste sättet
att få säkerhet. Men för vår del, som ickevarande
medlemmar i Nato, är det inte vår baby. Vi satsar på
det långsiktiga, fredliga, mellanstatliga, mellanfolkli-
ga samarbetet. Där ser vi EU som den viktigaste
grunden och byggstenen för säkerhet. Där har Nato
också en viktig roll - det förändrade nya Nato som nu
växer fram och som söker sin nya roll. Vi satsar också
stenhårt på Östersjöregionen och på det samarbetet.
Räcker inte det? Måste vi också skriva under Na-
toambitioner, som Folkpartiet och Moderaterna har?