Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Sveriges utvecklingssamarbete med Cen- tral- och Östeuropa

HELENA NILSSON (c), 1998-05-25 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Sveriges utvecklingssamarbete med

Central- och Östeuropa går, som vi har hört många

tala om här i dag, in i en ny treårsperiod. Vi har hållit

på med detta sedan 1989. De mål som slogs fast 1995

gäller alltjämt, och de är fortsatt mycket viktiga.

Jag står helt bakom utrikesutskottets betänkande.

Jag vill bara mycket kort ta tillfället i akt att beröra

vikten av att vi på alla sätt här i Sverige stöder och

underlättar de baltiska ländernas arbete för att bli

medlemmar i EU. Det är enligt Centerpartiets mening

de viktigaste insatserna för att stödja demokratin och

freden i denna region.

Det sker just genom att involvera dessa länder och

knyta dem närmare Europa i ett ekonomiskt samarbe-

te och i det gemensamma utrikes- och säkerhetspoli-

tiska samarbetet och genom rättssamarbetet. Detta gör

vi dels genom utvecklingssamarbetet, dels på andra

sätt. Jag tycker att det är fortsatt viktigt att framhålla

att Sveriges agerande med många partier i riksdagen

bakom en gemensam förhandlingsstart för kandidat-

länderna var oerhört viktigt, inte minst för Lettland

och Litauen.

Många talare före mig har uppmärksammat arbetet

att stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling,

som det står talat om i propositionen och i betänkan-

det, och också en miljömässigt hållbar utveckling. Att

det just nu är viktigt med ett fokus på det sociala

samarbetet kan jag inte nog understryka. Precis som

det står i propositionen är erfarenheterna sedan år

1989 mycket nedslående när de gäller den sociala och

hälsomässiga situationen.

Som läkare tittar vi på medellivslängden när vi

talar om hur det ser ut i ett samhälle. Medellivsläng-

den har sänkts dramatiskt i dessa länder. Det är en

mycket tydligt nedåtgående kurva från 1989. Vi kan

också se att spädbarnsdödligheten ökar och att möd-

radödligheten ökar. Det är viktigt att fokusera kring

detta sociala och hälsoinriktade arbete. För mig är det

också viktigt att poängtera att man skall arbeta med

hela befolkningen och inte väljer ut vissa grupper som

har gjorts i reservationer från Miljöpartiet och Krist-

demokraterna.

Jag har av och till kontakter med mina tidigare

kolleger. I februari månad berättade de om ett besök

som gynekologer från Gävle hade gjort i Riga. De

besökte en barnbördsklinik. Man hade i medeltal

3 600 förlossningar om året. De gick runt och tittade,

och det var väldigt modernt. Man hade tillgång till

den allra nyaste utrustningen när det gäller att kontrol-

lera graviditeter och förlossningar.

Sedan gick de in och tittade i barnsalarna. Längst

inne i en barnsal som var avskild från övriga barnsalar

låg tio små barn i sängarna. De frågade varför man

hade ett separerat rum för dessa barn. Det var barn

som hade föräldrar som inte kunde ta hand om dem.

Därför är det oerhört viktigt att vi också satsar på

familjerna, både mödrar och fäder, så att de kan ta

hand om sina barn när de föds. Som vi hört tidigare

lever 60 % av befolkningen i Lettland under fattig-

domsgränsen.

Jag vill gå ytterligare ett steg när det gäller varför

detta är viktigt. Att utjämna de sociala klyftorna har

också en säkerhetspolitiskt betydelse sett i det breda

säkerhetspolitiska perspektivet. Om man inte utjäm-

nar de sociala skillnaderna leder det till spänningar.

Det finns många andra typer av spänningar i dessa

länder med olika befolkningsgrupper. Om man då

också får inkomstklyftor och sociala spänningar kan

det leda till direkta konflikter vilket, som inte minst

Ingrid Näslund har varit inne på, är en fara för den

demokratiska utvecklingen.

Det halva utskott som var i Lettland i mars månad

såg det. Vi kom in i en oerhört spänd situation. Man

hade haft en demonstration av pensionärer som på ett

eller annat sätt ledde till våld, eller påstått våld. Det

ledde till en spänd situation mellan Ryssland och

Lettland. Den var påtaglig när vi satt och åt vår måltid

på den svenska ambassaden. Den unge vice talmannen

som satt vid samma bord som jag själv fick mitt under

måltiden ett telefonsamtal som han gick ut och tog.

När han kom tillbaka sade han med ett mycket spänt

ansiktsuttryck: Det är en mycket allvarlig situation för

vårt land just nu. Jag har fått meddelande från en bank

att den ryska motsvarande banken hotat med att frysa

alla tillgångar.

När man vet att Lettland i mycket lever på en

transitekonomi är det klart att det blir en spänd situa-

tion. Därför tycker jag, fru talman, att det är oerhört

viktigt och positivt att regeringen så hårt betonar att

man i arbetet med att utvecklingssamarbetet också

fokuserar och koncentrerar sig på det sociala området.

Många har varit inne på, men det kan inte nog un-

derstrykas, att vi i det utvecklingssamarbete som sker

i Sverige också involverar partier, organisationer,

kommuner och landsting och stärker det vänorts-

samarbete som har vuxit fram och som också blir en

del i att säkra freden och säkerheten runt Östersjön.

Debatten

Hämtad sida: 37

37 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

HELENA NILSSON (c): Sveriges utvecklingssamarbete med Cen- tral- och Östeuropa (1998-05-25) — PRESS0