Fru talman! Birgitta Sellén, allt som står i tidning-
arna är inte sant, till att börja med. Jag kan tala utifrån
erfarenhet, eftersom jag är journalist till yrket från
början. Det är naturligtvis en helt annan sak att befin-
na sig i ett regeringssamarbete, där ett parti, som är
det stora och starka partiet, står för en helt annan
kulturpolitik både när det gäller värderingar och hur
mycket offentliga medel man vill satsa. Då tror jag att
Birgitta Sellén kommer att stå sig ganska slätt i dis-
kussionen, vilket bevisas av hur det har gått i det
borgerliga samarbetet i Stockholm. Där finns visser-
ligen inte Centern med, men där är det ändå så att den
stora starka slår de svaga.
När det gäller de fria grupperna har vi ju markerat
i budgetpropositionen att det är viktigt att villkoren
för de fria grupperna förbättras. Det finns grupper
som har varit verksamma i decennier och där de som
arbetar har mycket besvärliga villkor: De får inte alls
några rimliga ersättningar för sitt arbete utan de går
till a-kassan, som de då utnyttjar på ett sätt som man
inte får utnyttja den på för att sedan kunna hålla i
gång sin kulturverksamhet i sin fria grupp. Det är
viktigt att de här nya 20 miljonerna används till att ge
anständiga villkor för de fria grupperna. Sedan har
man ju alltid en förhoppning om att det ska räcka till
så många som möjligt, och jag kan ju inte ge mig in i
att överpröva de bedömningar som Kulturrådet gör.
Men den grundambition som Kulturrådet nu praktise-
rar är ju den som anges i propositionen, alltså att se
till så att grupper som är verksamma faktiskt får an-
ständigare villkor.
Jag återkommer till frågan om Grängesberg.