Fru talman! Mild i röst som ulven i sagan om
Rödluvan började ministern tala om läget just nu, att
vi har den här lilla adventsdebatten varje år. Sedan på
samma sätt som man tar fram julsakerna så här års
plockar man fram från sin kartong alla invektiv och
vrångbilder som man haft inklusive bilden av Stock-
holm när kulturministern ska vända sig mot det som
hon tycker är den stora stygga vargen - moderaterna.
Det är ganska intressant att lyssna på en del av
inläggen. Vi ska hålla kulturen på armlängds avstånd,
säger Marita Ulvskog. Men släpp då i Guds namn
handen, håll den inte så hårt. Det är det som är pro-
blemet. Det hjälper inte om man håller armlängds
avstånd om man samtidigt håller fast vid det som
finns på det avståndet.
De glada unga i de öppna bilarna - det är väl de
som tidigare varit med på socialdemokraternas affi-
scher med dalmatinerna i framsätet. Jag kan tänka
mig att de blir ännu gladare när det blir ett regerings-
skifte.
Om alla tänker lika, som tydligen förutsätts här,
blir det inte mycket tänkt. Därför blir jag lite förvånad
när Marita Ulvskog utgår från att alla måste tycka
lika. Hon säger att det är svårt med ett samarbete med
ett stort dominerande parti. Jag förmodar att det är
erfarenheten från nuläget som talar.
Det är inte så ofta vi debatterar kultur, i synnerhet
inte dess inriktning. Det är ännu mera sällan vi i
kammaren har Marita Ulvskog på besök. Det hade
varit skojigt om man hade fått kommentarer och be-
dömningar av det man har sagt själv.
Vårt alfabet har 28 bokstäver. Jag ska nöja med
att ta fram några av de saker som jag nämnt på en
enda bokstav, bokstaven F. Vad tyckte Marita Ulv-
skog om det jag sade om frihet, förnyelse, förtroende
för den enskilde, flera finansieringsvägar, framtidens
kultur, fondgivning, film, fria grupper? Om detta har
jag icke hört ett dugg!