Fru talman! På Charlotta Bjälkebring låter det un-
gefär som om det var hon som var kulturminister.
Hon talar om ni där ute i oppositionen. Hon kör också
med det gamla splittringsförsöket att måla ut den
gode och den onde, dvs. att den onde är Moderaterna
och den gode är Centerpartiet. Jag tror inte att det där
kommer att lyckas särskilt bra.
Charlotta Bjälkebring talar om att det spretar där-
för att vi har så många olika förslag. Då kan man
fråga sig vad som menas med att spreta. Ja, det är väl
att ha många reservationer, som Charlotta själv säger
om Vänsterpartiet. Ni har nio egna reservationer, är
med på ytterligare tre, och ett särskilt yttrande. Miljö-
partiet har 11 egna reservationer och är dessutom med
på ytterligare två. Då kan man ju diskutera var spre-
tandet ligger någonstans egentligen.
Charlotta har visserligen läst siffrorna rätt, vilket
gladde mig. Men bilden av vilka anslag som vi har
ändrat på, vilka nysatsningar vi gör och vad det är vi
vill stryka ger ju inte alls den effekt som Charlotta
vill måla upp.
Vi kan jämföra vårt förslag, då undantagande de
1,2 miljarder som vi flyttar från vårt budgetförslag,
med majoritetens. Regeringens kulturanslag ger alltså
6 906 670 000 kronor och vårt, med tillskottet i vår
krona-för-krona-fond, 6 609 929 000 kronor. Det
innebär en minskning med något över 4 %. Då kan
man fråga sig: Är skillnaden på 4 % skillnaden också
mellan den totala katastrof som Charlotta Bjälkebring
uppmålar och den bästa tänkbara politiken? Jag tror
inte att någon går på detta.