Herr talman! Jag tycker att det har spretat väldigt
mycket i den svenska debatten under de senaste må-
naderna. En del har vi hört säga nej till en militär
aktion oavsett vad FN säger. Andra har i princip sagt
ja till en militär aktion och nästan till att Sverige ska
delta i den oavsett vad FN säger. Regeringen, både
statsministern och jag, har hela tiden understrukit hur
oerhört viktigt det är att vi till hundra procent sluter
upp bakom FN. Lyssnar man noga på debatten här i
dag tycker jag att vi kan se att vi trots meningsutbytet
har ett väldigt starkt stöd för FN-linjen, och det är
bra.
Den enda som möjligen avviker från detta är Lars
Ohly. Där skulle jag gärna vilja ha klarlägganden av
Lars Ohly. Inser inte Lars Ohly att det undergräver
FN:s trovärdighet om man säger att FN aldrig får
delta i en militär aktion och att FN aldrig i fallet Irak
får använda möjligheten till en militär aktion? Inser
inte Lars Ohly att det minskar FN:s trovärdighet i
allmänhet och i synnerhet FN:s möjligheter att fak-
tiskt lösa den här krisen utan en militär aktion, efter-
som det minskar pressen på Saddam Hussein att sam-
arbeta med vapeninspektörerna? Vem är det, Lars
Ohly, som vinner om FN försvagas? Jo, det är den
starkaste makten i världen, USA. Varför vill Lars
Ohly försvaga FN så att han på det sättet stärker
USA:s makt? Lars Ohly kritiserar ju USA så mycket.
Peter Eriksson sade att jag inte hade svarat på
hans fråga. Då tror jag att Peter lyssnar dåligt. Hela
mitt anförande handlade om vikten av att vi stöder
FN, att vi ger vapeninspektörerna rätten att arbeta, att
vi ger den tid de behöver och att det är säkerhetsrådet,
inte ett enskilt land, som sedan måste fatta beslut.
Peter Eriksson sade att han skäms för att Sverige
sitter på åskådarbänken. Resten av världen har upp-
täckt att vapeninspektörerna, det absolut viktigaste vi
har just nu, faktiskt leds av en svensk. Det tycker jag
att vi ska vara stolta över, inte skämmas över.
Jag tycker också att det är viktigt att Peter Eriks-
son och andra lyssnar, om man inte lyssnar på vad jag
säger, ordentligt på vad Frankrike och Tyskland sä-
ger. De säger faktiskt inte samma sak. Tyskland har
sagt att man under inga omständigheter kan tänka sig
en militär aktion. Frankrike, som är ett land som
under historien väldigt starkt har stött FN och marke-
rat FN:s roll, säger att man naturligtvis inte vill ha ett
krig - precis om ingen annan heller vill ha krig - men
man vill inte undergräva FN:s trovärdighet och aukto-
ritet genom att deklarera att FN aldrig får ta till en
militär aktion. Det tycker jag är en klok linje. Det är
alltså en stor skillnad på vad Tyskland respektive
Frankrike i realiteten säger.
Avslutningsvis till Carl B Hamilton. Jag tycker
inte att man i förväg ska säga att vi utesluter möjlig-
heten för FN att ta till militära medel i slutändan om
inget annat återstår och ingen möjlighet till fram-
komlig väg finns för vapeninspektörerna att fullgöra
sitt arbete i Irak. På samma sätt tycker jag inte heller
att man i förväg ska gå ut att deklarera att nu sätter vi
i gång den militära aktionen och Sverige ska delta i
en militär aktion, särskilt inte om man inte är väldigt
tydlig på vem det är som fattar beslut om den militära
aktionen. Det är också, tycker jag, farligt att på det
sättet förutbestämma ett krig och Sveriges eventuella
deltagande i ett krig.
Sammanfattningsvis, herr talman, tycker jag att
jag ser ett bra stöd för FN-linjen, ett starkare stöd än
vad jag har sett tidigare, och det tycker jag är ett vik-
tigt resultat av dagens debatt.