Fru talman! I den debatt som fördes för ungefär två månader sedan hade vi en intensiv diskussion om just begreppet amnesti eller nollställning, som var det begrepp som användes från oppositionens sida. Vi konstaterade då att det handlade om kollektiva beslut. Det var stora grupper som skulle få ett uppehållstillståndsbeslut utan individuell prövning. Jag kan inte se att det var annat än en diskussion om kollektiva ställningstaganden där de individuella prövningarna och de individuella skälen inte skulle lyftas fram. Jag visade också på den problematik som det skulle innebära i ett internationellt perspektiv eftersom Sverige också har hävdat att man inte ska använda begreppet kollektivt när det gäller så kallade säkra länder. Jag varnade för den situationen.
Jag upplever fortfarande, även om jag har läst motionen från Centerpartiet och övriga partier vid ytterligare ett antal tillfällen, att jag inte kan få fram något nytt ställningstagande i frågan. Det handlar om kollektiva beslut. Det upplever jag också av den debatt som vi har haft här i dag. Vi ser skiljelinjerna, och vi ser att vi börjar närma oss den situation där det förslag som nu föreligger har ett bredare perspektiv och ett annorlunda synsätt på begreppet individuella prövningar.