Herr talman! Kulturen är ett uttryck för männi-
skors behov av andra värden än rent materiella. Kul-
turen är inte en avgränsad sektor av människans liv;
den är i någon mening hela det liv vi lever och allt vi
upplever. En kulturpolitik på humanistisk grund
måste syfta till att frigöra människor och bidra till
andlig utveckling. Många av de värden som präglar
kulturpolitiken - kreativitet, yttrandefrihet, kulturarv
och bildning - är av stor, för att inte säga avgörande,
betydelse för samhällets utveckling i stort.
Centerpartiet vill lyfta fram vikten av kultursats-
ningar i hela Sverige. I en studie av nio kultursats-
ningar i Värmland konstateras att satsningarna haft
flera positiva effekter lokalt och regionalt. Bl.a. har
flera av projekten givit upphov till eget företagande
och egna initiativ. Besöksnäringarna har fått ett upp-
sving och satsningarna har givit upphov till ca 70
helårsarbeten. Den kanske viktigaste effekten är att
människors framtidstro och vilja att satsa vidare har
påverkats positivt. Man kan alltså påstå att kultursats-
ningar också kan ha positiva effekter för regional
utveckling och fortlevnad.
Satsningar på barn- och ungdomskultur är något
av det viktigaste i kulturpolitiken. Barn och ungdo-
mar måste få utlopp för sin kreativitet och upptäcka-
river. Skapande verksamhet ger utlopp för känslor
och underlättar för många att bearbeta konflikter och
att uttrycka sig i tal och skrift.
Rent generellt har Sverige hög kvalitet på kultur-
utbudet för barn och ungdom. Tyvärr har dock de
nedskärningar som gjorts under 1990-talet minskat
möjligheten för barn och unga att ta del av ett rikt
kulturutbud både i skolor och i andra verksamheter.
Det har skett inte minst på grund av försämrade bud-
getramar och decentraliserade budgetar i kommuner-
na när skolorna inte längre köper kulturutbud i lika
stor utsträckning som tidigare.
Vi föreslår därför i vår utbildningsmotion att
grundskolan bl.a. måste satsa på dramaundervisning,
detta för att just träna sig i att ge utlopp för sina
känslor och att träna förmågan att lösa konflikter.
Genom dramaövningar kan också barn och ungdomar
lära sig att motverka mobbning.
Stå-uppkomikern Lasse Lindroth säger följande
om vad som kan hända kreativa människor som inte
fått använda sin kreativitet till skapande verksamhet:
De som är väldigt kreativa och inte får något ut-
lopp för sin kreativitet vänder den till destruktivitet.
Då blir alla de sånger man aldrig fick skriva och de
tavlor man aldrig fick måla till sönderslagna fönster
och nedsparkade människor i stället.
Herr talman! Centerpartiet välkomnar därför de
satsningar som regeringen gör på barn och ungdom
inom kulturpolitiken.
Det är bra, med det är inte tillräckligt. Centerpar-
tiet vill satsa ytterligare 20 miljoner på ungdomarna. I
vårt budgetförslag ryms det inom budgetramen till
utgiftsområde 17, som handlar om kultur, medier,
trossamfund och fritid. Det ryms alltså inom den ram
som regeringen har lagt fram.
Vi vill framhålla vikten av medvetna riktade sats-
ningar på ungdomar som inte nås av traditionell kul-
turpolitik. Mycket av det som vuxenvärlden tar av-
stånd från, som t.ex. graffiti, kan ses som ett uttryck
för ett behov hos många ungdomar att uttrycka sig på
sina egna villkor. Det är viktigt att vårt svar på t.ex.
graffiti inte bara blir repressalier utan att vi också ger
dessa ungdomar alternativa sätt att uttrycka sig på ett
positivt sätt. Ofta är det svårt att nå dessa ungdomar
genom den sedvanliga kulturpolitiken och kulturakti-
viteterna.
Av den anledningen vill vi att det nya anslag på
20 miljoner som vi föreslår skall disponeras av Ung-
domsstyrelsen och användas för att stödja kulturpro-
jekt för ungdomar och unga vuxna.
Herr talman! Bidragen till samlingslokaler har
också ett samband med stödet till ungdomars kultur-
upplevelser.
Som nämndes tidigare har Boverket fått i uppdrag
av regeringen att redovisa antalet lokaler som är an-
slutna till fyra organisationer: Folkets Hus Riksorga-
nisation, Folkparkerna i Sverige, Bygdegårdarnas
Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar. I upp-
draget ingick att undersöka hur mycket av deras verk-
samhet som var riktad till ungdomar. Det visade sig
att två tredjedelar riktades till ungdomar och att de
dessutom medverkar till en föryngring i styrelsearbe-
tet i föreningarna. Det är ett bra initiativ som även
främjar demokratin och stärker ungdomarnas enga-
gemang i samhället.
Besökssiffran vid de lokaler som finns i Sverige,
som är anslutna till de organisationer jag räknade
upp, är ca 7 miljoner ungdomar mellan 12 och 25 år.
Detta visar att det är av oerhört stor vikt att de
samlingslokaler som finns måste kunna behållas och
att även nya lokler kan byggas i områden som saknar
lokaler. Jag återkommer till anslagsäskande angående
samlingslokaler.
Behovet av lokaler där ungdomar kan bedriva
meningsfull fritidssysselsättning ökar.
I dag ser vi tyvärr att våldet ökar i samhället. Vi i
Centerpartiet anser att det till viss del beror på att
kommunernas fritidsgårdar stängs och att ungdomar
hänvisas till gatan. Risken ökar då för att ungdomar-
nas kreativitet riktas mot fel saker. De använder den
till att sparka sönder fönster och till att använda våld
mot medmänniskor, som stå-uppkomikern Lasse
Lindroth vittnat om.
Tillbaka till samlingslokalerna. När budgetpropo-
sitionen kom visade det sig att regeringen inte hade
avsatt några pengar till samlingslokaler. Som tur är,
är socialdemokraterna i kulturutskottet klokare än så
och har plockat upp 15 miljoner. Den tanken är bra,
men ändå dålig eftersom det är alldeles för lite peng-
ar. Det är alldeles för lite för att det skall kunna räcka
till hela Sverige. I Centerpartiets budgetförslag har vi
därför föreslagit 40 miljoner. Det kan väl också i viss
mån ses som en liten droppe i havet i ett stort land.
Men det är ändå nästan tre gånger så mycket.
I budgetpropositionen hänvisas till att antalet
samlingslokaler har ökat bl.a. genom att man
samnyttjar lokler. Det är en bra utveckling.
Samtidigt hänvisas också till att kommunerna har
en bra överblick över behovet av lokaler och att de
har intresse av att finna lösningar till de behov som
finns i den egna kommunen. Det skall väl ses som en
förklaring till varför regeringen inte hade lagt fram
något förslag till anslag till samlingslokalerna.
Beträffande kommunernas anslag till samlingslo-
kaler tror jag att det finns en övertro. Man tror att
kommunerna satsar mycket, men i dag måste de hitta
möjligheter till nedskärningar, och då finns risken att
samlingslokalerna hamnar i skottgluggen. I Sunds-
valls kommun har man t.ex. dragit ned med 5 miljo-
ner under 1999 vad gäller lokaler.
Regeringen säger att anslagsstrukturen till folkrö-
relsen skall ses över inför budgetåret 2000. Jag hop-
pas och tror att det blir positivt och att anslagen ökar.
Medborgarnas behov av att träffas i gemensamma
lokaler ökar i och med att IT-samhället utvecklas.
Fler och fler sköter i dag sina arbeten från sina hem.
Den utvecklingen gör att folk får ökat behov av soci-
ala kontakter på sin fritid. Då behövs träffpunkterna.
De naturliga mötesplatserna, som post, bank och
affärer, har redan slagit igen, och då ökar behovet av
att samlas i bygden. Det är då samlingslokalerna
behövs. De allmänna samlingslokalerna är en omist-
lig del av den sociala och demokratiska infrastruktu-
ren, inte minst på landsbygden.
Inom kulturområdet finns det mycket som jag
skulle kunna gå in på, men talare före mig har gjort
det, och därför har jag valt att hålla mig till att prata
mycket om just ungdomar och samlingslokaler. Det
finns en reservation som gäller världskulturmuseet.
Jag tycker att Inger Davidson och Elisabeth Fleet-
wood har pratat så bra om den. Vi stöder den reser-
vationen från Centerpartiet.
Under anslagsområdet A 3, som handlar om all-
män kulturverksamhet, vill Centerpartiet anvisa 1
miljon kronor till ett nytt nationellt uppdrag. Det
saknas ett uppdrag inom området foto och bildens
historia i landet. I Sundsvall finns det ett gammalt
magasinshus där en stor kamerasamling från Göte-
borg för närvarande förvaras. Tanken är att det där
skall byggas upp ett bildens hus, som skall bli ett
fotomuseum av nationellt intresse. Redan i dag håller
ett samarbete med Mitthögskolan på att byggas upp.
Tanken är således att fotomuseet, Mitthögskolan och
även personer som arbetar med film och medier skall
kunna samarbeta i huset. Där kan också ett fint sam-
arbete med ungdomar växa fram.
Vi hade i vårt budgetförslag ett tilläggsanslag på
50 miljoner - Charlotta Bjälkebring nämnde att vi
ligger över med 50 miljoner - som vi hade anvisat
under anslaget E 2 Ersättningar och bidrag till konst-
närer. Vi framförde Konstnärsutredningens förslag.
Finansieringen skulle klaras genom en överföring av
medel från utgiftsområde 14. Tyvärr har finansut-
skottet inte tillstyrkt det, och därför kan jag inte yrka
bifall till det motionsyrkandet i den frågan. Vi skär
ned med 50 miljoner, och då ligger vi inom ramen
vad det gäller kulturens budget.
Herr talman! Inledningsvis sade jag att kulturen i
någon mening är hela det liv vi lever. Jag skulle vilja
återknyta till det, eftersom ett inlägg som berör
många delar av kulturbudgeten kan te sig aningen
splittrat - inte minst eftersom budgeten i sig berör
väldigt många olika områden.
Centerpartiet försöker ta avstamp i denna tanke
när det gäller kulturpolitiken. Kultur är något för alla
människor i alla åldrar och från alla samhällsgrupper.
Det måste återspeglas också i kulturpolitiken. Allt det
som regeringen prioriterat är angeläget, men också
Centerpartiets krav i anslutning till budgeten - ung-
domssatsning, slutsatser av den regionala fördelning-
en av kulturmedlen och samlingslokalerna - är ange-
lägna för många.
Beträffande den regionala fördelningen för de nya
länen Kalmar, Västra Götaland och Skåne vill jag
säga att dessa bör få frihet att fördela de statliga bi-
dragen mellan regionala kulturinstitutioner utifrån de
regionala förutsättningarna.
Riksdagens beslut om de kulturpolitiska målen för
två år sedan innebar, bl.a. som ett resultat av Center-
partiets motion, att allas möjlighet till delaktighet i
kulturen skrevs in. Det får inte stanna vid högtidliga
ambitioner på papper, utan det måste också leda till
konkreta resultat i t.ex. budgetarbetet. I samman-
hanget skulle det onekligen vara intressant att höra
kulturministern utveckla sina tankar kring hur man
skall öka människornas delaktighet i kulturlivet.
Alla de förtjänstfulla insatser som görs för institu-
tioner och kulturutövare riskerar att bli meningslösa
om människor inte tar del av det som skapas och de
tankar som förmedlas. Just därför är målet om delak-
tighet så viktigt.
Herr talman! Jag står bakom Centerpartiets reser-
vationer 5, 6 och 11.