Fru talman! Jag börjar med att svara på första frå-
gan. Min definition av världskultur är världens kultu-
rer.
Världskulturmuseet var ett arbetsnamn som an-
vändes i kulturpropositionen. Det har tydligt framgått
att organisationskommittén självfallet har att välja
vilket namn den vill ge till museet. Den har valt Sta-
tens museer för världskultur. Jag tycker inte att det är
min sak att gå in i den semantiska diskussionen kring
detta. Detta betyder för mig världens kulturer.
När det gäller regionalpolitiken var det jag sade i
polemik mot Miljöpartiet, som vanligtvis står mycket
för uppfattningen att det skall finnas ett regional
spridning och ett Sverige som lever i stort. Vad jag
sade i mitt anförande är att det är kulturpolitik att ha
en viss regional balans i fördelningen av de statliga
kulturmedlen. I slutändan hamnar man annars i en
situation där människor tycker att de inte vill betala
för det.
Det kan gå till så att de nationella institutionerna i
Stockholm arbetar mer inriktat på hela landet och är
en motor för andra kulturinstitutioner runt om i lan-
det. Det kan vara fråga om att göra TV-sända upp-
sättningar och att i någon mån turnera, även om det är
oerhört kostsamt. Det handlar om att de är tillgängli-
ga och öppna för hela nationens publik.
Jag tror att det är oerhört viktigt. Men det är också
viktigt att vi har ett antal nationella institutioner som
får en kraftfullare nationell finansiering än de regio-
nala på andra ställen än i Stockholm. Det tror jag är
bra ur kulturpolitisk synvinkel.