Fru talman! Jag tycker att de regionala särarterna
skall få komma fram. Vi skall självfallet kunna ha
nationella mål, men jag menar att regionerna själva
måste kunna ta ställning inom de ramarna.
Landstingsförbundet har ju skrivit till regeringen
ett antal gånger och bl.a. påpekat att det regionala
självstyret i praktiken omintetgörs. Man kan inte göra
egna kulturpolitiska prioriteringar. Man skriver att
handlingsfriheten blir mycket begränsad. Detta är ett
hinder i förverkligandet av en regional kulturstrategi.
Det är ganska hårda ord. Är det inte ganska allvarliga
signaler från ett förbund som dessutom har en social-
demokratisk ledning?
Jag håller med kulturministern om att kultur ställs
mot vård och skola ute i regionerna och kommunerna,
men politikerna där är inte sämre än politikerna här.
Vi kan hålla kulturens fana högt. Någon har sagt att
kultur är en livsform och en kamp, men kultur måste
också vara farlig. Jag tror att man kan ta lite risker i
det här avseendet.