Herr talman! Jag noterar med tillfredsställelse att
Gudrun Schyman faktiskt svarade på min fråga om
Vänsterpartiet är anhängare av att de länder i Öst- och
Centraleuropa som vill bli medlemmar i EU skulle bli
det. Jag är också tacksam för det svar som jag fick,
eftersom det var mycket positivt. Gudrun Schyman
sade sig vara mycket för detta.
Det man möjligen kan undra är förstås över
Vänsterpartiets allmänna ståndpunkt i ett läge där man
kraftfullt varit emot ett svenskt medlemskap i EU. Jag
förmodar att man inte har så rasande mycket emot att
Sverige skulle gå ur EU. Hur ser man då på sina möj-
ligheter att bidra till att det går som det bör gå för de
östeuropeiska och centraleuropeiska länderna?
Om Sverige fortsätter att vara medlem förmodar
jag att Gudrun Schyman anser att det är bra med in-
ternationellt samarbete som fungerar. Hon behöver ju
inte stödja de folkpartistiska lösningarna, men hon har
kanske några egna förslag till hur man skall klara ett
EU med kanske 25 eller 30 medlemmar.
Men på vilket sätt skulle vi kunna bidra till att
hjälpa de östeuropeiska, centraleuropeiska och baltis-
ka länderna i detta sammanhang, om Sverige hamnar
utanför EU?
Jag är ändå glad över det som redan har sagts. Ju
fler av oss här i kammaren som ser det som en viktig
uppgift att hjälpa till så att de forna kommuniststater-
na kan bli medlemmar i EU, desto bättre.
Birger Schlaug var inte lika intresserad av att sva-
ra på frågor utan var mer intresserad av att ställa frå-
gor. Han ställde en till mig, nämligen om vad jag
tycker om matprisernas utveckling. Han undrade
också om SCB:s siffror stämmer. Ja, jag skulle väl tro
det - det är mycket sannolikt. De tycks peka på att vi
hittills, under de fem månader som Sverige har varit
medlem, skulle ha haft en prisutveckling om ca 3 %.
Svaret till honom är förstås att fem månader är en
rasande kort tid för att man skall kunna ha en färdig
uppfattning om effekten. Vi får väl tillfälle att åter-
komma till den frågan.
Möjligen kunde Birger Schlaug under sina två
kommande inlägg ägna litet tid till att svara på min
fråga om vad Miljöpartiet tycker. Då får vi se om han
är lika positiv till att EU utvidgas med 10-12 länder
som Gudrun Schyman var för en liten stund sedan.
Mats Hellström ställde en fråga gemensamt till
mig och Gudrun Schyman. Det kan inte vara ofta som
vi får sådana. Han tyckte att vi på något vis skulle
bestämma oss. Jag tror att den då aktuella delen av
frågan närmast gällde Gudrun Schyman, så jag överlå-
ter den med varm hand till henne.
Den del som väl gällde mig avsåg den starka kritik
som jag har riktat mot det sätt som regeringen har valt
för att hantera frågan hur vi i fortsättningen skall
ställa oss till frågan om vetorätt eller inte i vad gäller
den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Därvidlag har min och Folkpartiets position varit
mycket klar, dvs. vi tycker att det är ett bra steg som
regeringen nu är beredd att ta. Det går åt det håll som
vi har pläderat för. Det som vi har kritiserat är ju att
regeringen väljer att presentera denna nya position i
Bryssel, inte i EU-nämnden eller i riksdagen.
Det för mig in på den fråga som jag ägnade en del
av mitt inledningsanförande åt, nämligen den natio-
nella förankringen av viktiga beslut som fattas på
europeisk nivå, inte bara de som har att göra med
grundlagar och annat på EU-nivå utan alla de dagliga
beslut som fattas.
Jag nämnde två saker som jag tyckte var angeläg-
na för att förbättra den svenska nationella kontrollen,
den svenska riksdagens kontroll av vad som händer
och sker på Europanivå. Den ena var att ge EU-
nämnden en starkare och tydligare ställning, den and-
ra och minst lika viktiga att fackutskotten skulle
komma in på ett mycket tidigt stadium. Det vore in-
tressant att höra om Mats Hellström är för detta eller
om han är emot det.
Till sist, herr talman, var det min förhoppning i
det förra inlägget att vi under den här debatten skulle
få höra vad den svenska regeringen har för inställning
i de stora frågorna inför 1996. Vi har ännu inte fått
höra det, men det finns fortfarande tillfälle för statsrå-
det att kommentera detta.