Fru talman! Vår ambition bör vara att Sverige
skall vara ett ekologiskt föredöme och en globalt
pådrivande kraft. Några säger ofta att Sverige är ett
litet land - varför skall vi gå före, och hur skall vi
kunna påverka? Mitt svar blir då: Vi har i Sverige
samlat kunskaper och erfarenheter. Bland länder till-
hör vi de mest erfarna på det här området, och vi tog
tidigt tag i miljöproblemen. Fru talmannen kom själv
att tillhöra pionjärerna på det här området.
En generations miljöarbete gav också ett resultat i
vår miljö. I dag är t.ex. siktdjupet i Vänern lika stort
som i seklets början, och i dag häckar havsörnar igen.
I kampen för miljön har vi utvecklat teknik för att
minska miljöpåverkan. Vi har utvecklat och moderni-
serat vår lagstiftning och tar nu nästa steg i och med
den nya miljöbalken. Vi har ett myndighetsarbete som
många andra länder först i dag börjar få ansatsen till.
Arbetet för en hållbar utveckling måste börja på
hemmaplan. Det vi inte kan åstadkomma här kan vi
inte heller förvänta oss av andra. I Sverige finns en
intresserad allmänhet, som mer och mer förstår vikten
av att handla miljövänligt.
Vi har ett näringsliv som visat prov på avancerad
produkt- och teknikutveckling för miljö- och resurs-
hushållning. Det finns en politisk vilja i stat och
kommuner att sätt kurs på en ekologiskt hållbar sam-
hällsutveckling. Omställningen till en hållbar utveck-
ling är också ett demokratiprojekt. Det kan inte åstad-
kommas med ett enda stort beslut.
Ett exempel är Agenda 21-arbetet. Agenda 21-
arbetet har i Sverige fått en mer lokal prägel än på
många andra håll. Kunskaperna om miljön breddas.
Vår långa demokratiska tradition och det lokala
självstyret kommer vi att ha nytta av i dessa föränd-
ringar.
Vi är en liten men viktig röst i världen. Sverige är
ett litet land, men vårt agerande för miljön har mycket
gott anseende utomlands. För att Sverige skall kunna
vara ett föredöme och en drivande kraft behöver vi
driva på omställningen till ett hållbart Sverige. Det
lokala investeringsprogrammet för hållbar utveckling,
kretsloppsmiljarden, infrastruktursatsningen och det
fortsatta Agenda 21-arbetet är viktiga ingredienser.
Vi skall miljöanpassa den statliga verksamheten.
Införande av miljöledningssytem i staten har påbör-
jats. Offentlig upphandling miljöanpassas. Vi skall
stödja internationella organs arbete med miljö och
hållbar utveckling. Vi skall visa att vi klarar våra
åtaganden och göra vår röst hörd i FN, EU och kli-
matkonventionen. Vi skall sprida vår kunskap. Vårt
internationella bistånd skall miljöanpassas. En sär-
skild utredning tar fram förslag om svenska satsningar
för att utveckla miljöteknikexporten. Vi skall medver-
ka till att miljö- och resurshushållning får genomslag i
den internationella handelspolitiken.
Dagens ärende handlar om att fördela drygt 1
miljard kronor som riksdagen för några veckor sedan
anslog till utgiftsområdet Allmän miljö- och natur-
vård. För alla som lyssnat på förmiddagens förhand-
lingar framgår klart att vi inom utskottet arbetar för
miljön inte bara på detta område utan också på andra
områden. Detta måste också gälla för hela riksdagens
och för alla departements arbete.
Vi kan också se regeringens ambitioner i det arbe-
tet i en skrivelse - 1997/98:13 - där man redovisar
åtgärdsprogram för ekologiskt hållbar utveckling
inom de olika departementsområdena. Det är en in-
tressant skrivelse på det sättet att man går igenom hela
det statliga området och tvingar alla att redovisa hur
man skall ta vara på miljön. Det statliga området
genomarbetas. Därför vill jag uppmana alla riksda-
gens ledamöter att ta del av skrivelsen och tänka ige-
nom vad som görs på varje enskilt departemenstom-
råde. Jag tänker nu inte på jordbruksutskottet utan på
andra utskott.
Det är det statliga området. På det lokala området
följs miljösatsningen upp med olika projekt. Jag vill
nämna de 100 miljoner kronor som avsattes under
1996 för investeringsbidrag för främjande av om-
ställning i ekologiskt hållbar riktning. Hanna Zetter-
berg var inne på det. Utvärderingen visar på bra resul-
tat. Man har fått fram bra jobb som annars inte skulle
ha utförts.
Riksdagen har också avsatt 1 miljard för att under
fem år ge kommuner, företag och organisationer möj-
lighet att pröva en ny miljöteknik och nya metoder
och därigenom driva på utvecklingen mot ekologisk
hållbarhet.
Riksdagen har också godkänt en satsning om 5,4
miljarder under tre år till lokala investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet. Programmet beräknas för
1998 disponera ungefär 800 miljoner. Hanna Zetter-
berg var inne på det.
Projektet har fått stor uppmärksamhet och rönt
stort lokalt intresse. Endast två av Sveriges samtliga
kommuner har avstått från att söka bidrag till projekt.
Det har såvitt jag kan förstå kommit in mycket intres-
santa förslag som man nu får möjlighet att förverkli-
ga. Låt mig ge några exempel. Jag har titta litet på
ansökningarna. Jag väljer att redovisa förslag från
några kommuner i Östergötland.
Mjölby kommun, t.ex., har mellan 1998 och 2000
ett totalt investeringsprogram på 95 miljoner kronor.
Under 1998 planeras investeringar för 45 miljoner.
Det skulle ge omkring 100 arbetstillfällen om dessa
program genomförs. Det man vill göra gör man i
samverkan med näringslivet. Det är tre huvudområden
som nämns. Det gäller naturhänsyn, biologisk mång-
fald, resurshänsyn, hushållnings- och kompetensut-
veckling och folkbildning. Man har också tagit upp
kretsloppsanpassning av 2 600 lägenheter.
I Norrköpings kommun vill man genomföra pro-
gram för 650 miljoner kronor 1998. Huvudprojektet
gäller att förnya och kretsloppsanpassa miljonpro-
gramsområdet Navestad. Man vill också göra insatser
för spårvagnen. Man vill bl.a. dra ut en ny linje till
Navestad. Vidare vill man introducera spårtaxi i en
del av stan.
Ydre kommun är en av de minsta i landet. Man
vill genomföra ett program som huvudsakligen priori-
terar energisektorn. Samverkan med näringslivet är
rätt omfattande. Det största projektet handlar om
fjärrvärmeutbyggnad och byte av energislag.
Ödeshögs kommun är en annan mindre kommun.
Programmet omfattar investeringar för 40 miljoner.
Bl.a. skall bostadsområdet Ängen byggas om. Man
skapar t.ex. äldreboende genom att utnyttja hus som i
dag står i malpåse. Vidare vill kommunen konvertera
fjärrvärmeanläggning från olja till biobränsle. Ett
internreningsverk för tvätteriföretag som minskar
vattenanvändningen med 80 % är ett annat förslag.
Alla dessa förslag kommer kanske inte att genom-
föras, men de är oerhört intressanta.
När jag hör Hanna Zetterberg känner jag mig fak-
tiskt som en ung revolutionär i förhållande till henne.
Byråkratiskt och gammaldags talar man om hur kända
byråkratier skall mala ned förslagen. Vi har försökt att
snabbt få fram förslag till projekt som kan genomfö-
ras i andra delar av landet. Detta är ett obyråkratiskt
sätt att sätta fart på miljön. Jag tycker att det är synd
om ni hamnar i ett byråkratiskt synsätt på detta områ-
de, Hanna Zetterberg.
På det internationella miljöområdet vill jag nämna
den miljard som satsas på Östersjön i det av statsmi-
nistern initierade Östersjösamarbetet. Miljarden är
fördelad på fem år, och den är såvitt jag förstår över-
tecknad. Ytterligare åtgärder kan nämnas på det inter-
nationella området, men tiden medger det inte.
Flera talare har nämnt kalkningsanslaget. Rege-
ringen redovisar att kalkningsanslaget för 1998 ge-
nom innestående resurser är högre än vad som anges i
budgeten. Att bedöma hur mycket av anslaget som har
disponerats har varit ett problem för riksdagen hela
tiden. Vi har kontakter som nu säger att osäkerheten
kring de innestående medlen är bekymmersam. Ingen
vill äventyra kalkningsanslaget. Därför har vi från
utskottets sida föreslagit att vi skall statsa 20 miljoner.
Med det anförda vill jag, fru talman, yrka bifall till
hemställan i utskottets betänkande. Jag vill samtidigt
ta upp några av de invändningar som har gjorts.
När det gäller forskningen vill jag säga att Göte
Jonsson har haft en debatt med miljöministern i dessa
frågor. Det svar som Göte Jonsson då fick av miljö-
ministern är samma svar som han kan få i dag. Mil-
jöministern redovisar att pengarna kommer att komma
fram.
För fyra år sedan, innan MISTRA kom till, var de
samlade statliga medlen mellan 450 och 500 miljoner
kronor. I dag har de ökat till 550 till 600 miljoner
kronor. Vi satsar på forskningen. Regeringen har
dessutom sagt att man noga kommer att följa utveck-
lingen på detta område för att inte äventyra forskning-
en.
I övrigt ber jag att få återkomma om någon begär
replik på mitt anförande.