Fru talman! Det har hänt många saker på miljöom-
rådet under det gångna året, och inför det kommande
året, som är väl värda att diskutera och debattera. Dit
hör problemen i Hallandsås. Dit hör frågorna som
gäller klimatförändringarna, som senast diskuterades i
Kyoto. Dit hör hela den viktiga omställningen av
energisystemet med den angelägna inledningen av
kärnkraftens avveckling. Man kan säga att det till
denna miljödebatt också hör avsaknaden av det miljö-
balksförslag som ännu inte har nått riksdagen.
Alla dessa frågor är angelägna och viktiga att dis-
kutera, fru talman, men de återspeglas naturligtvis inte
i denna budgetdebatt. Några återspeglas ändå.
Först kan man nämna att det finns angelägna frå-
gor på miljöområdet som inte platsar i jordbruksut-
skottets hantering. Dit hör t.ex. skydd av skogsmark,
som är en viktig del i miljöarbetet när det gäller att så
långt möjligt skydda den biologiska mångfalden. Den
frågan hanteras ju i annat utskott och i annan ordning.
Dit hör också, fru talman, det angelägna stödet till det
fortsatta Agenda 21-arbetet liksom till saneringen av
miljöskadade områden. Alla dessa frågor berörs i
andra utskott och förtjänar ett seriöst ekonomiskt
stöd.
Sedan finns det frågor, fru talman, som vi har
hanterat i utskottet med, kan man säga, större fram-
gång än regeringen. Några frågor förtjänar att näm-
nas. Den första är stödet till miljöorganisationernas
internationella verksamhet.
Genom åren har miljöorganisationerna haft stöd
för sin internationella verksamhet. Det har varit ange-
läget därför att det är uppenbart att miljöorganisatio-
nerna bedriver ett arbete internationellt som är till
gagn för miljön i allmänhet och sannolikt också för
den svenska miljön. Miljöorganisationerna kan ofta
agera på ett sätt som den svenska regeringen och
andra svenska offentliga aktörer inte kan.
Nu hade, fru talman, regeringen litet lurigt i årets
budget glömt meningen om att det under anslaget till
övrig internationell verksamhet också skulle utgå
anslag till miljöorganisationernas internationella verk-
samhet. Vi uppmärksammade det i tid i utskottet, fru
talman, och kunde rätta till det. Nu finns, genom ett
förslag till tillkännagivande, den meningen med. Jag
utgår ifrån att det innebär att regeringen inte kommer
att förändra storleken på stödet till de ideella organi-
sationernas internationella verksamhet, utan att det
behålls på en oförändrad nivå. Något annat vore
orimligt att räkna med.
Den andra delen i arbetet i utskottet är att vi än en
gång har diskuterat och korrigerat regeringens syn på
kalkningen och det angelägna i att man får sådana
resurser till kalkningen att den effektivt kan motverka
den svåra försurningen.
Det är i själva verket litet märkligt att regeringen
år efter år återkommer med förslag om nedskärningar,
trots att riksdagen är så tydlig när det gäller att några
sådana nedskärningar inte skall äga rum. Förra året
slank genom en olyckshändelse, får man anta, en
sänkning igenom. I år är riksdagens hantering av
denna fråga tydligare och dessbättre korrigerande vad
gäller regeringens förslag.
Det finns, fru talman, tre delar i budgetförslaget
där utskottsmajoriteten enligt min uppfattning inte har
tagit ansvar för hanteringen på ett riktigt sätt. Det
gäller till att börja med det generella stödet till miljö-
organisationerna. Det är viktigt. Det har tidigare legat
på en nivå av 5 miljoner kronor men sänks nu till
3 ½ miljon enligt regeringens och utskottsmajoritetens
förslag.
Jag menar att detta är väldigt olyckligt. Det är up-
penbart att miljöorganisationerna i dag behöver stöd
till en basverksamhet för att kunna utföra uppgifter
som vi alla tycker är mycket angelägna. Om man skall
tro på de rykten som har kommit ut skall det kom-
mande miljöbalksförslaget innehålla en möjlighet för
miljöorganisationerna att agera juridiskt, överklaga
och på andra sätt tränga in i olika miljöärenden. Om
det är på det sättet innebär det att en ytterligare ar-
betsuppgift påläggs miljöorganisationerna ifrån det
allmänna. Att dels ha ett sådant förslag, dels ha ett
förslag som innebär en sänkning av det ekonomiska
stödet, manöverutrymmet för miljöorganisationerna,
tycker jag och vi i Centerpartiet är orimligt.
Då kan man säga: Skall stöd till miljöorganisatio-
nerna utgå är det klart att något annat kommer i kläm.
Vi är medvetna om det. Det blir en avvägning mellan
detta och andra delar av det anslag som heter Mil-
jöövervakning. Men vi menar att det är rimligt att
göra det. Det är rimligt att miljöorganisationerna, som
är en stark motor i det här arbetet, får ett fortsatt stöd
på en oförändrad nivå.
Den andra delen, fru talman, gäller Naturvårds-
verket och dess roll och verksamhet, som ingen vill
ifrågasätta men vars innehåll och organisation man
kan diskutera. Naturvårdsverket har genom åren fått
en förändrad roll. Man har fått sänkta anslag. Man har
förändrat sin roll när det gäller forskningen, inte minst
genom det nu aktuella förslaget. Det är uppenbart att
Naturvårdsverket har en situation som är annorlunda
än den var när verket tillkom.
Nu senast, fru talman, manifesteras detta i den
rapport från Riksdagens revisorer som vi har fått till
riksdagen och till jordbruksutskottet. Rapporten kon-
centrerar sig i första hand på försurningen, men revi-
sorerna talar där också om att det behövs en genom-
gång av Naturvårdsverkets ansvar och dess roll. Jag
menar, fru talman, att detta ytterligare stärker kravet
på en översyn av målet för Naturvårdsverkets verk-
samhet och innehållet i dess instruktion. Detta finns
nu inte med. Vi har fått förslag till avslag på en sådan
motion från Centerpartiet. Jag beklagar det.
Den tredje punkten, fru talman, gäller biotekniken.
Vi är alla överens om att det är en angelägen framtids-
fråga med bäring både på miljöområdet och på många
andra samhällsområden. Vi har föreslagit att särskilda
delar av Naturvårdsverkets anslag skall avsättas till
informationsverksamhet på det här området. Detta har
nu icke vunnit utskottsmajoritetens stöd, och det tyck-
er jag är litet förvånande. Man hänvisar till komman-
de utredningsverksamhet, kommande aktiviteter på
det här området. Det är svårt att förstå hur t.ex.
Vänsterpartiet, som ibland talar om bioteknikfrågan,
kan nöja sig med att man skall avvakta utredningsre-
sultatet från den bioteknikkommitté som nu tillsatts.
Utskottet säger att man inte vill ge något stöd till
den ideella informationsverksamheten, till informa-
tionsverksamheten hos organisationer utanför det
offentliga, och föreslår avslag i avvaktan på utred-
ningsresultatet. Jag undrar om Vänsterpartiet skulle
kunna förklara hur man menar att en utredning som
kommer med sitt resultat i mitten av år 2000 skall
kunna ha någon offensiv inverkan på hur informa-
tionsspridningen sker på bioteknikområdet.
Fru talman! Det finns naturligtvis mycket som är
gemensamt och som stämmer överens. Det finns ock-
så en insikt om att det finns begränsningar i det eko-
nomiska utrymmet i dag. Men givet detta vill jag nu
ändå yrka bifall till reservationerna 2 och 7 till det
aktuella betänkandet.