Fru talman! Jag skall börja med att yrka bifall till
reservation 4. Det innebär inte att vi inte anser att
andra moderata reservationer är viktiga, men för tids
vinnande yrkar jag bara bifall till reservation 4.
Jag skall i den här debatten begränsa frågorna till
ett fåtal. Jag vill dock inledningsvis understryka att vi
från moderat sida är kritiska på väldigt många punkter
när det gäller regeringens miljöpolitik. Vad vi framför
allt vill kritisera är bristen på konsekvens i vissa frå-
gor, bristen på en sammanhållen miljöpolitik och
likaså de förseningar som har förorsakats, inte minst
när det gäller miljöbalken och andra viktiga frågor.
Ett viktigt exempel på brist på konsekvens är kol-
dioxidfrågan. Utifrån Kyotokonferensen är detta en av
de absolut viktigaste miljöfrågorna internationellt.
Här saknar den svenska regeringen en sammanhållen
och konsekvent politik. Nog hade det varit rimligt att
man i samband med omställningen av energipolitiken
hade tagit fram neutralt utarbetade miljökonsekvens-
beräkningar av vad det här skulle innebära bl.a. när
det gäller den viktiga koldioxidfrågan. Sådana kon-
sekvensberäkningar har vi inte fått, och vi kommer av
allt att döma heller inte att få det i de här samman-
hangen.
Vi är från moderat sida väldigt bekymrade över
just växthuseffekten och koldioxidfrågan. Sett i ett
internationellt perspektiv är det en utomordentligt
allvarlig situation vi befinner oss i. När vi tittar på de
framskrivna kurvorna för användningen av fossila
bränslen i olika sammanhang ser vi att vi har en
mycket kraftigt stegrad användning av fossila bräns-
len. Vi vet att detta är den viktigaste och mest negati-
va faktorn när det gäller koldioxidutsläppen som
sådana, både nationellt och globalt. Vi får återkomma
till diskussioner och debatter i detta ämne.
En annan viktig fråga som vi vill peka på är den
biologiska mångfalden. Här är det framför allt tre
punkter jag vill ta fram i det här sammanhanget. Man
blir litet förvånad när man i den här kammaren från
vissa ledamöter möter nästan hysteriska angrepp på
Sveriges bönder och på landsbygdsbefolkningen. Jag
tycker att man bör besinna sig litet grand när man
diskuterar den biologiska mångfalden i kulturlandska-
pet.
Om vi tittar tillbaka över generationerna ser vi att
det är inom kulturlandskapet, jordbruket, som en
mycket viktig del av den biologiska mångfalden har
formats i Sverige. Det är så även intill denna dag. Vi
vet samtidigt att det svenska jordbruket bedrivs uti-
från de mest miljömässiga principer som finns i den
industrialiserade världen. Jag tror inte att man kan
peka på något land där jordbruket bedrivs mer mil-
jövänligt än det svenska och där man har lika höga
och långtgående miljömål. Dessa har vi just med
hänsyn till den biologiska mångfalden.
Från moderat sida har vi varit angelägna om att på
ett tidigt stadium utnyttja EU:s miljöersättningar. Vi
tycker att de ersättningarna är bra och positiva, just
utifrån det faktum att vi på nytt kan forma kulturland-
skapet öppet och på ett positivt sätt, sådant som har
varit basen för väldigt mycket av biologisk mångfald.
Jag tycker att det är litet märkligt när Marie Wilén
säger att det är Centerpartiet som har åstadkommit
detta att vi nu utnyttjar den fulla miljöersättningen.
Jag tycker att vi kan konstatera att det långt innan
regeringsförslaget kom var flera partier i den här
kammaren, bl.a. Moderata samlingspartiet, som ställ-
de krav på att utnyttja hela den framförhandlade mil-
jöersättningen. Detta berodde just på att vi hade en
hög ambition när det gällde bevarandet av biologisk
mångfald i kulturlandskapet. Vi ser nu att vi med
dessa pengar, med dessa ersättningar, har möjlighet
att få till stånd en förbättring när det gäller bevarande
av biologisk mångfald.
Det är alldeles uppenbart att även om vi har ett
lantbruk som bedrivs inom ramen för höga miljömål
kan man gå betydligt längre, man kan komma längre
och man skall aldrig ge upp ännu högre miljömål i
olika sammanhang. Men man måste vara realistisk
och förankrad i en verklighet.
Den andra viktiga faktorn när det gäller den bio-
logiska mångfalden är skogen. Vi måste - jag har
pekat på detta tidigare - faktiskt bestämma oss för hur
vi skall hantera skogen. Det är paradoxalt att se att
man bara för några år sedan, innan vi fick den nya
skogsvårdslagen, drev produktionsmålet in absurdum.
Många enskilda skogsägare drabbades av föreläggan-
den därför att de inte var tillräckligt effektiva när det
gällde att plantera skog, att plantera gran på åkrar och
i vissa mindre produktiva skogsområden. Det är inte
många år sedan.
Trots att vi nu har en skogsvårdslag där man jäm-
för produktionsmål och miljömål driver man ändå
kritiken mot skogsbruket att det inte tar tillräcklig
miljöhänsyn. Det är möjligt att man inte gör det. Men
även på den här punkten måste vi bestämma oss för i
vilken omfattning som vi anser att vi skall ta till vara
den viktigaste förnybara råvaran ur miljösynpunkt,
och det är den svenska skogen. Här måste vi hitta
konsensus i den praktiska tillämpningen mellan å ena
sidan miljömål och å andra sidan produktionsmål. Jag
tror att vi kan göra det om vi utgår från det faktum att
vi har en rad enskilda skogsägare som har hög ambi-
tion när det gäller att slå vakt om såväl miljömål som
produktionsmål.
Vi får säkerligen i anslutning till miljöbalksarbetet
ingående analysera just de här faktorerna. Vi säger
från moderat sida att vi säkerligen måste avsätta mer
medel för att utifrån allmänt intresse kunna slå vakt
om miljömässigt viktiga områden i skogsbruket.
Den tredje faktorn när det gäller biologisk mång-
fald är försurningsproblemen. Här vill jag, precis som
ordföranden i utskottet tidigare, hälsa med tillfreds-
ställelse att vi har kunnat enas om ökade anslag när
det gäller kalkningsverksamheten. Utskottet har mar-
kerat detta såväl när det gäller kommande budgetår
som när det gäller den långsiktiga kalkningsverksam-
heten. Det är väl utan tvivel på det sättet att kalk-
ningsverksamheten i sjöar och vattendrag har visat sig
vara ett utomordentligt positivt exempel på aktiv
miljövård, som också har gett snabba och positiva
effekter. Här måste vi också se till att vi klarar mål-
sättningarna i framtiden.
Vi vill också understryka att vi mer aktivt måste
diskutera skogskalkningen i de här sammanhangen.
Det är också en fråga som hänger samman med bio-
logisk mångfald.
Jag vill sedan peka på två viktiga saker i det här
sammanhanget. Det är forskningen och det är mil-
jöövervakningen.
Från moderat sida har vi flera gånger klart poäng-
terat nödvändigheten av miljöforskning. Vi beklagar
de kraftiga nedskärningar på forskningsområdet som
görs när det gäller anslagen till Naturvårdsverket. Det
gäller miljö, det gäller kretsloppsforskning, det gäller
effekt och det gäller också frågan om kemikalierelate-
rad forskning, som har legat på Naturvårdsverket.
Man har byggt upp fasta forskarresurser, men nu
avskedas viktiga forskare, professorer och andra, som
har jobbat långsiktigt med dessa miljöforskningsinrik-
tade verksamheter. Vi beklagar detta.
Jag skulle vilja ställa en fråga till utskottets tales-
man, därför att här kommer olika budskap. I vissa
sammanhang säger man att all den forskningsverk-
samhet som nu läggs ned i anslutning till att Natur-
vårdsverket mister sitt anslag skall klaras av
MISTRA. Men om vi tittar på MISTRA:s egen redo-
visning när det gäller inriktningen för nästa budgetår
finner vi att man säger att för viss sådan forskning -
således forskning som har bedrivits i Naturvårdsver-
kets regi - kan anslag sökas hos MISTRA. För viss
sådan forskning, således inte alls för all sådan forsk-
ning. Det här är viktigt att betona i det här samman-
hanget. Man säger också från MISTRA:s håll att
huvuddelen av MISTRA:s forskning skall fortsättas
med samma inriktning som hittills. Vad är det som
gäller?
När det gäller beloppsgränser säger man från
MISTRA:s sida att man kan tänka sig att lägga 30-40
miljoner kronor på den forskning som hittills har
bedrivits av Naturvårdsverket inom ramen för 130
miljoner kronor. Det är alldeles uppenbart att vi av-
händer oss forskarresurser i detta sammanhang. Det är
också på det sättet att en hel forskarvärld har proteste-
rat mer eller mindre mot den här förändringen av den
viktiga miljöforskningen.
REFORSK är också ett exempel på viktig verk-
samhet som nu försvinner. Man har haft ett positivt
samarbete mellan å ena sidan Naturvårdsverket och
staten och å andra sidan det fria näringslivet. Det här
är allvarligt.
Det är samma sak med miljöövervakningen. Vi ser
nu att miljöövervakningen dras ned. Vi kan bara näm-
na som exempel den marina miljöövervakningen på
västkusten, ute i västerhavet. Det är ett sådant exem-
pel som också är allvarligt i det här sammanhanget.
Här tycker jag att det faktiskt krävs klarlägganden
från utskottets talesmans sida. De uppgifter vi har fått
hitintills har varit ganska disparata på det här områ-
det.
Till sist, fru talman, kan vi också nämna SLU.
Även om det inte ligger inom Miljödepartementets
område är det ändå på det sättet att även SLU-
forskningen dras ned och minskas. Det är också en
viktig faktor när det gäller den miljöinriktade forsk-
ningen.
Fru talman! Vi får återkomma när det gäller de här
viktiga frågorna. Men just när det gäller forskningssi-
dan vill jag gärna ha klarlägganden från utskottets
talesmans sida.