Herr talman! Elizabeth Nyström har frågat stats-
ministern vilka åtgärder han avser att vidta för att den
elintensiva industrins konkurrenskraft inte skall för-
sämras till följd av energipolitiken. Elizabeth Ny-
ström hänvisar till Vargön Alloys varsel om uppsäg-
ningar. Interpellationen har överlämnats till mig.
Elizabeth Nyström ställde en liknande fråga till
mig i våras. Jag framhöll då att statsministern i rege-
ringsförklaringen underströk att omställningen av
energisystemet skall genomföras så att den elintensiva
industrins konkurrensläge inte äventyras. Vidare
framhöll jag att regeringen har föreslagit ett antal
åtgärder på skatteområdet för att sanera de offentliga
finanserna.
Regeringen har satt upp målet att halvera arbets-
lösheten till år 2000. De senast föreslagna förändring-
arna av energiskatterna syftar till att finansiera en
bred satsning på utbildning (prop. 1995/96:118,
1996/97:1). Det är självklart att åtgärderna för att öka
sysselsättningen inte får leda till sådana kostnadshöj-
ningar att arbetstillfällen försvinner. Risken för såda-
na effekter var för övrigt skälet till att regeringen
återtog den tidigare föreslagna produktionsskattehöj-
ningen och i stället föreslog en höjning av energiskat-
ten på el och fossila bränslen.
Regeringen strävar efter att genom partiöverlägg-
ningarna om energipolitiken åstadkomma stabila
förutsättningar för industrin. Det gäller inte minst i
fråga om energiskatterna. I överläggningarna ställde
jag nyligen tre frågor till partierna inför de fortsatta
förhandlingarna. Jag anser att en ansvarsfull överens-
kommelse om den framtida energipolitiken bör ta
utgångspunkt i positiva svar på dessa frågor.
Den första frågan gäller just industrin. Jag anser
att omställningen skall genomföras så att industrin
tillförsäkras el till konkurrenskraftiga priser. Den
andra frågan gäller det långsiktiga målet för energi-
försörjningen. Vi skall sträva efter ett ekologiskt och
ekonomiskt uthålligt energisystem. Det behövs ett
positivt svar på båda dessa frågor för att det skall gå
att utforma en energipolitik som bidrar till att indust-
rin kan växa och sysselsättningen värnas.
Den tredje frågan gäller uppfyllandet av folkom-
röstningens resultat och 1991 års energiöverenskom-
melse, som innebär att kärnkraften skall avvecklas i
den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av
elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning
och välfärd.
Mot bakgrund av Energikommissionens arbete
och de analyser som gjorts i Närings- och handelsde-
partementet är en utgångspunkt i partiöverläggningar-
na om energipolitiken att det finns förutsättningar att
inleda avvecklingen genom att stänga en reaktor.
Majoriteten av riksdagens partier är eniga med mig
om detta.
Därför beklagar jag att moderata samlingspartiet
inte kan ställa upp på de förutsättningar som behövs
för att vi skall få en bred uppgörelse. Det innebär att
moderata samlingspartiet inte vill ta ansvar för den
energipolitik som måste läggas fast ganska snart. Det
gäller inte minst energiskatterna, som givetvis kom-
mer att diskuteras i de fortsatta överläggningarna.
Det är nu absolut nödvändigt med en nationell
kraftsamling för att åstadkomma det Elizabeth Ny-
ström och vi alla önskar, dvs. stabila och rimligt för-
utsägbara förutsättningar för hushåll och näringsliv att
investera till gagn för alla. Med sådana förutsättningar
läggs en god grund för tillväxt och utveckling också
av miljövänlig teknik. Detta kommer på sikt att leda
till en ökad sysselsättning.
De flesta av de övriga partierna har insett att de
deltar i en förhandling där det handlar om att vi alla
måste försöka komma överens. Flera partier har rört
sig från en tidigare delvis orealistisk attityd när det
gäller förutsättningarna för att minska energianvänd-
ningen. Nu råder samsyn mellan riksdagens samtliga
partier om att elanvändningen kommer att fortsätta att
öka, om än i svagare takt än under 1970- och 1980-
talen, och att energipolitiken skall tillförsäkra indust-
rin den el som behövs så att den skall kunna växa och
öka marknadsandelarna på världsmarknaden.
Det är sannerligen en mycket stor omvälvning som
har skett genom de energipolitiska överläggningarna.
Moderata samlingspartiet försöker skymma detta
faktum genom att bibehålla sin hårdnackade attityd
mot att uppfylla resultatet av 1980 års folkomröst-
ning.
Jag hoppas att moderata samlingspartiet så små-
ningom också ändrar sin inställning om den framtida
energipolitiken, inte minst eftersom partiet i likhet
med övriga riksdagspartier anser att kärnkraften inte
är den uthålliga energikälla vi skall bygga framtidens
energisystem på.