Fru talman! Jag tänkte börja med att upplysa Carl B Hamilton om vad vi anser är ett problem i EU. I det nya Lissabonfördraget skrivs det in att inga restriktioner får göras på kapitalets fria rörlighet. Det är oroväckande, eftersom det är en av anledningarna till den finanskris vi har i dag. Dessutom är den fria rörligheten för kapital och tjänster överordnad social trygghet och arbetslöshetsbekämpning. Vi är för full sysselsättning.
Dessutom anser jag att det är ett problem att EG-domstolen öppnar för lönedumpning i Sverige och alla andra EU-länder och ifrågasätter strejkrätten och våra kollektivavtal. Jag tycker inte att det är EG-domstolens sak över huvud taget, utan arbetsmarknadens parters. Jag menar att vi därför ska begära ett undantag i Lissabonfördraget för att garantera kollektivavtalen. Så länge vi är med i EU tänker vi göra vad vi kan för att förbättra EU.
Men det jag egentligen begärde ordet för var Folkpartiets syn på socialförsäkringssystemen. Folkpartiet har under lång tid politiskt kämpat för goda socialförsäkringssystem. I Bankerydsöverenskommelsen vek Folkpartiet ned sig för att sedan i sin valplattform skriva in att om Bankerydsöverenskommelsen genomförs - det vill säga att försämringar i sjukförsäkringen genomförs - ska Folkpartiet verka för att det återställs så fort sjukförsäkringen går med överskott. Folkpartiet har nog inte kollat på sjukförsäkringens överskott under lång tid. Den gick med överskott med 11 miljarder år 2007, och prognosen från Försäkringskassan är 8 miljarder år 2008 och ungefär 10 miljarder år 2009 i överskott.
Carl B Hamilton! Vad har hänt med Folkpartiets syn på socialförsäkringssystemen? Kan en folkpartist fortfarande gå förbi en spegel och titta sig själv i den? Ni har genomfört försämringar för sjuka i landet, försämringar i deras ekonomi som är väldigt påtagliga och påverkar deras hälsa.