Fru talman! Jag kan konstatera att jag inte fick
svar på mina frågor.
Kan vi säga att vargstammens positiva utveckling
i Skandinavien har brutits nu när man har skjutit nio
individer?
Hur ska vargen kunna spridas till nya områden där
man inte har vidtagit förebyggande åtgärder därför att
vargen inte har funnits, om man där ska använda 28 §
för skyddsjakt? Det är för mig en ekvation som inte
går ihop.
Jag kan förstå att Michael Hagberg inte vill svara
eftersom svaret bara kan bli ett.
Den andra fråga som jag därför ska ställa, som jag
kanske kan få svar på, handlar om kungsörn. Tittar
man på den skrivning som finns kan man se att
kungsörnen går tillbaka. Det står i propositionen:
"Reproduktionen i fjällen är för närvarande så svag
att det krävs ett inflöde av yngre örnar från områden
med överskottsproduktion av ungar för att stammen i
fjällen inte ska försvinna." Det står också att ett av
skälen är olaga jakt.
Vidare står det: "Kungsörnen har länge varit för-
följd men fridlysningen år 1924 medförde att förföl-
jelsen dämpades. I fjällen och de fjällnära områden
förekommer emellertid förföljelse som lokalt är av
betydande omfattning. Utredningen gör bedömningen
att en återkommande olaglig jakt kan få till följd att
beståndet tunnas ut och i värsta fall lokalt elimine-
ras."
Det här förmodar jag att vi är oroade för tillsam-
mans. I och för sig kan man säga att det vi gör i lag-
texten för att skärpa straffen är en del. Men det finns
en del människor som talar om utformningen av er-
sättningssystemen för kungsörn. Från Miljöpartiets
sida tycker vi att det är mycket bra att det ersättnings-
system vi nu har utgår från antalet rovdjur och inte
från något annat. Men man menar att man skulle
lägga om ersättningssystemet för kungsörn och att
man inte som nu skulle ta en klumpsumma utan mer
se till individer och förekomsten av häckande par.
Är Michael Hagberg överens om att det kanske är
dags att se över ersättningssystemet för kungsörn för
att få en större acceptans för kungsörn i fjällen?