Herr talman! I dag debatterar vi planering och byggande, något som jag har många personliga kopplingar till. Jag är byggnadsingenjör. Jag har studerat lagstiftningarna under min utbildning, och jag skrev mitt examensarbete med titeln En enklare plan- och bygglag? Jag har jobbat med både bygglov och planeringsfrågor, både som handläggare och som beställare. Jag har suttit i den kommunala nämnd som hanterar frågorna om planering och byggande.
Jag skulle vilja påstå att jag kan det där med planering och byggande hyfsat bra. Men några som kan det ännu bättre är de remissinstanser vi använder oss av. Därför vill jag påpeka att vi ibland bör lyssna på dem lite mer än vad vi faktiskt gör. Det har vi också gjort, bland annat när det gäller det förslag till ny bullerförordning som nu ligger. Jag ställer mig bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservationerna 15 och 19.
Frågor om planering och byggande är viktiga. Det är i dessa frågor vi sätter ramen för hur samhället ska utformas, och det är med dessa lagstiftningar som vi kan möjliggöra så att samhället byggs för alla. Det är viktigt att vi bygger samhället för alla. Det ska vara ett samhälle där alla får plats och där alla kan bo, leva och vara.
Vi behöver säkerställa den kommunala och regionala planeringen av mark och vatten för att på bästa sätt kunna nå upp till de nationella miljökvalitetsmålen om bland annat god bebyggd miljö och hänsyn till natur och kulturmiljö. Jag ser inte hur en utökad privat initiativrätt för detaljplaner skulle kunna säkerställa detta.
Tvärtom behöver vi i stället stärka den långsiktiga och översiktliga planeringen, där vi bör ta hänsyn till flera saker. Det gäller bebyggelsebehov, behovet av samhällsservice, arbetsplatsområden, platser för framställning av förnybar energi, kretsloppshantering, matproduktion med mera. Vi behöver också ta hänsyn till ödlor, grodor och sällsynta växter, som Ewa Thalén Finné nämnde innan.
Det råder en allvarlig bostadsbrist i det här landet. Det är något vi på allvar försöker råda bot på. Vi kan inte lösa bostadsbristen med fler bygglovsbefriade åtgärder. Attefallshusen har möjligtvis skapat några nya bostäder, men de har också skapat några nya problem.
Vi behöver se konsekvenserna av de nya befrielserna som vi har genomfört. Vi behöver se hur kommunerna väljer att hantera de nya regelverken, om va-kapaciteten räcker till och vilken typ av bebyggelse som blir konsekvensen av de nya reglerna.
Allt detta behöver vi titta närmare på innan vi går vidare med fler bygglovsbefriade åtgärder.
Studenter är en grupp som också ska få plats, i alla fall i det samhälle som jag vill att vi ska ha. Därför undrar jag över varför de borgerliga partierna uppenbarligen inte vill att studenter ska få samma plats i vårt samhälle som alla andra. Jag har sagt det i denna kammare förut, och tydligen behöver jag säga det igen: Studenter är inte en homogen grupp.
Herr talman! Alla studenter är inte unga, friska och starka. Studenter kan vara äldre, vara funktionsnedsatta och till och med ha barn. Studenter är inte en grupp som tål mer än någon annan. Studenter är precis som du och jag - väldigt olika. Det enda som studenter har gemensamt är att de just studerar. Dessutom är studenters bostad ofta också deras arbetsplats. Studenter har oftast inte ekonomi för att kunna åka på semester eller fly till någon stuga över helgen. Studenter har precis samma behov som vi andra av bullerfria miljöer och tillgänglighet.
Därför kan jag inte förstå den motion där man vill utreda ytterligare anpassningar av tillgänglighetskraven och pröva andra lättnader i byggreglerna för studentbostäder. Vad är det som säger att en student inte behöver åka hiss när han eller hon har storhandlat eller kunna vända med rullstolen på toaletten?
Under de senaste åren har det genomförts ändringar i bland annat Boverkets byggregler som har möjliggjort byggandet av mindre studentbostäder. Flera av dessa förändringar har gällt kraven på bostadens utformning, men kraven på att en bostad ska vara tillgänglig och användbar för alla har fått vara kvar. Studentbostäder ska, precis som andra bostäder, vara tillgängliga för alla - även för dem med funktionsnedsättning.
Det bör i sammanhanget framhållas att Boverket i en rapport på den tidigare, borgerliga, regeringens uppdrag redan har utrett om de tekniska egenskapskraven på tillgänglighet och användbarhet för studentbostäder med tidsbegränsat bygglov bör ändras. I rapporten är Boverkets förslag att inte ändra lagen. Det finns enligt Boverkets mening inte tillräckliga skäl för en sådan förändring. Det beror bland annat på att den minskade kostnaden som följer av att man tar bort tekniska egenskapskrav är relativt liten i förhållande till byggkostnaden i dess helhet. Det är även osäkert om borttagandet av kraven skulle leda till ett ökat byggande av studentbostäder. Verket framhåller också att det som är tänkt som en regelförändring mycket väl kan leda till att regelverket blir mer komplicerat.
När en utredning inte ger det svar som beställaren hoppas på hjälper det inte att tillsätta en ny utredning. Jag tror att det är dags att sansa sig lite och se hur de ändringar som vi har genomfört slår när nu byggandet av såväl studentlägenheter som andra bostäder tack vare regeringens satsningar äntligen kan komma igång efter åtta års stiltje.
I det betänkande som vi nu debatterar finns också motioner om att skapa ännu mer flexibla bullerregler. Regeringen har nyligen i förordningen om riktvärden för trafikbuller annonserat att bullerreglerna ska justeras så att det blir tillåtet med höga decibeltal just för små lägenheter för att dessa ska kunna tillskapas. Som jag nämnde i början: Vi har tagit hänsyn till remissinstanserna.
Herr talman! Det är inte läge att nu ytterligare luckra upp bullerreglerna. I den nya bullerförordningen har vi tagit hänsyn till remissinstanserna och vägt in deras förslag. Nu behöver vi också följa upp effekterna på folkhälsan.
Jag kommer nu tillbaka till studenterna. Jag förstår inte hur de borgerliga partierna kan välja att stå fast vid sitt kritiserade förslag om att studenter ska tåla mer buller än någon annan. I ett utskottsinitiativ passar man på att pressa fram frågan, utan att ta hänsyn till remissinstansernas massiva kritik. Det visar på att man uppenbarligen inte vill bygga det samhälle som jag vill bygga - ett samhälle där också studenterna ska kunna bo på samma villkor som vi alla.
Studenter är lika bullerkänsliga som alla andra, om inte mer. Studenter har redan i dag en mycket utsatt situation, och dessutom är studenternas bostad också deras arbetsplats. Studenter är inte en homogen grupp. Studenter är inte en grupp som tål mer buller än någon annan, och de ska därför inte utsättas för mer buller än någon annan.
(Applåder)