Herr talman! Jag skulle vilja börja bakifrån, utifrån det som Emma Hult lyfte upp. Med det förslag vi hade i juni förra året och som vi nu har fortsatt med om att kommuner själva kunde få välja om man ska ha detaljplan eller inte, så kan ju både Emma Hult och jag se bilden, precis som hon tecknat: Det kommer att finnas kommuner som inte anammar det och kanske framför allt mot dem som de inte vill ska bygga. Det kan vi vara helt överens om.
Det är därför som jag tycker att det vore intressant att faktiskt våga gå vidare, vilket majoriteten och regeringen absolut säger nej till. Jag tycker att det är synd, för jag tror att vi skulle vinna mycket på det.
Emma Hult lyfter fram att det finns kommuner som jobbar så, bland annat Uppsala. Jag vet att man har försökt i Västerås, och jag vet kommuner i Skåne där man jobbar väldigt mycket på detta. Vi kan fundera på hur vi får kommunerna att ha mindre detaljerade planer. Kanske har man väldigt duktiga stadsarkitekter med högtflygande tankar om arkitektur och hur ett område ska se ut. Ofta är det då de som lägger in både färg på hus, taklutning och så vidare i detaljplanerna, vilket man möjligen i stället skulle ha i bygglovet.
Visst skulle vi alla behöva prata med våra kommunpolitiker, men det finns en annan väg, och det är att vi funderar på hur vår lagstiftning ser ut och hur detaljerat detta får vara. Där kan vi jobba proaktivt. Vi kan både ha dialog och fundera på hur lagstiftningen ser ut. Vad går att förändra och förbättra?