Herr talman! Jag vill börja med att för tids vinnande yrka bifall endast till reservation 5, men vi står självfallet bakom alla våra förslag.
I dag debatterar vi en viktig del av bostadspolitiken: Hur ska förutsättningar skapas för ökat bostadsbyggande?
Nej, inte med investeringssubventioner, utan här finns en möjlighet att skapa förutsättningar - här i kammaren i dag.
Sverige har under mycket lång tid byggt alldeles för lite bostäder - ungefär hälften av vad våra nordiska grannländer har byggt per capita sedan början av 1990-talet. Det finns många orsaker till det låga svenska bostadsbyggandet.
En orsak är att planprocesserna är ineffektiva. Vägen från idé till byggstart är kantad av hinder. Det är inte ovanligt med planprocesser som sträcker sig från sex till åtta år, ibland kanske uppemot tio år. Långa och ineffektiva planprocesser leder till ökade kostnader, höjer riskpremierna och försämrar konkurrensen. Endast de stora företagen har råd att ligga ute med pengar under så lång tid innan huset är färdigt.
Dessutom har vi över 100 statliga mål som påverkar processen. Vi har hört om riksintressen. En annan fråga är strandskyddsregler. Det finns många andra typer av krångel och hinder som man måste förhålla sig till om man ska bygga bostäder.
Nyligen bidrog Gunnar Ivarsons stiftelse för hållbart samhällsbyggande med ett debattinlägg i en bok. Den heter Så får vi fler och billigare hyresrätter . Författarna påtalar att mer än 50 procent av dagens 20-27-åringar bor hemma eftersom det finns för få bostäder på marknaden. De hävdar också att produktionskostnaderna skulle kunna sänkas betydligt genom deras förslag. Det är ett debattinlägg. Det finns många fler.
Det finns aktörer som Sabo, intresseorganisationen för de kommunala bostadsföretagen, som arbetar för att pressa byggkostnaderna. Är de husen typgodkända? Kan man bygga dem över hela Sverige? Nej, det kan man inte, även om det är godkänt i många kommuner. Samma omständliga process sker i kommun efter kommun trots att deras byggteknik gör att man kan bygga de här husen snabbare och med mycket bättre kvalitet. Man kan också pressa priserna för boendet genom att effektivisera. Deras upphandlingar har varit framgångsrika. Större serier ger även bättre produktion. Men trots detta möter de hinder efter hinder.
Herr talman! 156 kommuner har en bostadsmarknad i obalans, en bostadsmarknad där många söker bostad eller vill byta bostad, vilket gör det extra svårt för unga, nyanlända och socialt utsatta personer. Kraven på hyresgästerna trissas upp. Om detta vittnar många medborgare.
I dagens betänkande finns det många förslag som skulle kunna underlätta bostadsbyggande.
Majoriteten i civilutskottet har beslutat om fyra uppdrag till regeringen, så kallade tillkännagivanden, om planering och byggande. Vi vill i betänkandet att bullerfrågan ses över - det har vi hört om tidigare i debatten. Vi vill få fram en initiativrätt när det gäller detaljplaner för fastighetsägare. Vi vill att bygglovsavgiften ses över, så att de kommuner som inte meddelar beslut i tid behöver kompensera för det. Vi vill dessutom se över tillgänglighetskraven i fråga om studentbostäderna.
Men det finns, som sagt, även reservationer som skulle kunna göra skillnad om kammaren i dag röstar för dem.
När den nya regeringen under hösten 2014 tog över ansvaret för reformarbetet fanns det flera färdiga förslag. Den förra regeringen presenterade 112 förslag som vi fattade beslut om och oändliga mängder av utredningar som skulle kunna bli verklig politik och underlätta bostadsbyggandet.
Men vi noterar att tempot i reformarbetet har sjunkit anmärkningsvärt. Därför är vår uppmaning: Använd möjligheten nu, med det underlag som finns, och se till att riva hinder och bygga fler bostäder!
Hur kan planprocessen starta snabbare? Hur kan snävare tidsgränser för kommunernas och länsstyrelsernas handläggning bidra till en förkortad process? Det är bara ett par frågor bland många.
De långa överklagandeprocesserna hämmar bostadsbyggandet. Det anser inte Leif Nysmed. Men vi är många som faktiskt har hörsammat det som aktörerna på marknaden säger. Det tar för lång tid från idé till att huset står färdigt. Det är mycket angeläget att riksdagen snarast får ta ställning till förslag om lagändringar som innebär en möjlighet till en snabbare och effektivare prövningsordning vad gäller överklaganden enligt plan- och bygglagen. Beslut bör i stället överklagas till mark- och miljödomstolen som första instans.
En annan reservation handlar om antagande av detaljplaner. Där skulle kommunerna kunna ges mer frihet. Vi menar att plan- och bygglagen kan reformeras så att kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunstyrelse eller byggnadsnämnd att anta en plan som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Det finns ju kommuner där man är helt överens om detaljplanens innehåll, där det inte finns konflikter. Då skulle man kunna påskynda processen.
Jag vill också nämna något om Folkpartiets reservation kring planering för grönområden och rekreation. När vi bygger täta städer är det viktigt att tänka på de livsmiljöer som vi skapar. Vi från Folkpartiet vill framhålla den hållbara utvecklingen för dem som ska bo i våra täta urbana miljöer. Detta är också viktigt, har vi noterat, för förskolebarn. De mår helt enkelt bra av att få utrymme och möjlighet att vistas på grönytor. Det är viktigt med stadsnära skog, som ger möjligheter till lättillgängligt friluftsliv och rekreation. Det är också viktigt att i stadsplaneringen beakta de boendes möjligheter till friluftsliv och rekreation.
Sedan handlar det om åtgärder utan bygglov. Är det rimligt att så många åtgärder på det egna huset ska omfattas av bygglov? Det tycker inte vi. Vi tycker att reformarbetet ska fortsätta med att se över vad man faktiskt kan göra med sin egen fastighet, även som småhusägare. Det regelförenklingsarbetet är viktigt, och det borde fortsätta. Som ett led i det arbetet har Boverket fått ett uppdrag att se över detta.
Om byggnaden ligger i ett område med detaljplan behöver du som fastighetsägare ofta ett bygglov för att ändra utseendet på byggnaden. Det gäller om du vill måla om huset, till exempel från gul till röd färg, om du vill byta fasadbeklädnad, från puts till trä, och om du vill byta material på taket, från tegel till plåt. Om du vill ändra planlösningen i större omfattning i huset kan det krävas bygglov. Kommunerna kan besluta om minskad eller utökad bygglovsplikt. Och man får betala för de här besluten.
Om stadsbyggnadsförvaltningarna kunde slippa hanteringen av många småärenden skulle resurser frigöras för de långsiktiga, stora och omfattande planerna. Det krävs och behövs mer frihet för enskilda fastighetsägare att fatta den här typen av beslut.
Herr talman! Andra produkter som riktar sig till konsumenter har visat att priset har kunnat pressas genom konkurrens och produktutveckling. Det kan också ge konsumenterna bättre produkter. Mobiltelefoner, platta skärmar, resor, bilar, cyklar med mera visar att produktutvecklingen spelar roll och att konkurrensen spelar roll. Det blir prispress. Det borde gälla även bostäder.
Men varför ser det inte ut på det sättet? Det finns för många hinder, och det kostar pengar. Det finns för få aktörer - det kostar pengar. Det finns för lite innovationer och produktutveckling - det kostar pengar. Det är för långa beslutsvägar innan man får bygga. Under tiden står allt stilla - det kostar pengar. Konsumentens förhandlingsposition blir för dålig. Valmöjligheten finns inte, på grund av att det finns för lite bostäder. Detta kostar pengar, och det är alltid konsumenten som i slutändan betalar.
Jag noterar också att boendekostnaderna är höga i nyproduktion. Det är inte så att hyresgäster alltid tycker att det är billigt att bo i hyresrätt. Det måste göras mer för att effektivisera byggprocessen.
Hela samhället blir lidande av att inte bostadsmarknaden fungerar. Ett företag som vill rekrytera personal väljer i stället att etablera sig i Berlin. Sjukhusen kan inte rekrytera personal. Forskare väljer andra länder. Detta är inte rimligt.
Vi måste göra det enklare att bygga, och det behövs mer konkurrens. Administration och myndighetsbeslut behöver effektiviseras - det kan vi påverka här i riksdagen. Vanliga småhusägare behöver mer frihet att kunna göra förändringar i sin fastighet. Om vi tar bort en del av allt krångel som finns gynnas kommuner, enskilda fastighetsägare och medborgare.
Herr talman! Att bygga hus är att bygga samhällen. Allt börjar med vad som byggs eller inte byggs. Vi behöver underlätta, och vi behöver riva hinder, inte minst för att de som står utanför bostadsmarknaden, såsom många av dagens unga, ska kunna påbörja sitt vuxenliv.
Frihet och ansvar går att förena. Och, herr talman, liberalism är att människor själva får bestämma hur de vill bo.
(Applåder)