Herr talman! Ny demokrati har allt sedan sitt
inträde i riksdagen i olika partimotioner drivit
frågan om en minskning av det statliga och
kommunala partistödet. Vi anser att detta är en
viktig principiell fråga. Besparing och
återhållsamhet bör vara budskapet från politikerna
till allmänheten.
Vi har föreslagit att det statliga stödet för
budgetåret 1994/95 skall minskas med 10 % utöver
den av regeringen redan föreslagna minskningen på
10 %. Beträffande det kommunala stödet har Ny
demokrati förslagit att det skall minskas med 50 %
under en treårsperiod med start 1995.
Reglerna för fördelningen av de kommunala stödet
gynnar i dag otvivelaktigt de större partierna och
missgynnar oss små. Ett bättre och rättvisare
system skulle enligt vår mening vara att införa ett
system med fasta belopp för grundstöd, lika för alla
partier. Annars kan ett litet parti få betydande
svårigheter att hävda sig i lokalpolitiken i
konkurrens med de stora partierna, vilket är något
som i grunden får anses strida mot den kommunala
demokratin.
Under detta riksmöte och tidigare riksmöten har
våra motioner beträffande en minskning av
partistödet avstyrkts framför allt med argumentet,
att om regeringen skulle besluta om en nedskärning
skulle detta innebära en inskränkning i
kommunernas kompetensutövning.
Vi har i år liksom tidigare år föreslagit att
regeringen skall tillsätta en utredning beträffande
det kommunala partistödets omfattning. Vi har
emellertid till vår glädje nu delvis villfarits genom
en av Statskontoret nyligen gjord utredning. En
utvärdering av denna skall göras inom
regeringskansliet. Vi i Ny demokrati är mycket
spända på resultatet.
I samma motion där vi berör frågan om det
kommunala partistödet har vi yrkat på att
riksdagen skall komplettera kommunallagen med
bestämmelser som går ut på att ett parti som har
erhållit mandat i fullmäktige men som inte är
företrätt i kommunstyrelsen skall ha rätt att låta
ledamot eller suppleant som företräder partiet i
fullmäktige närvara vid styrelsens sammanträden
och även delta i överläggningarna. Efter valet 1991
fanns det många exempel på att partier med få
mandat inte ens fått en insynsplats.
Vi anser vidare att även en person som inte är
förtroendevald bör ha närvarorätt i nämnd eller
styrelse. Vi anser alltså att dessa frågeställningar
bör utredas närmare. I likhet med tidigare år har
utskottet sagt att närvarorätten endast gäller
förtroendevalda. Det är just denna fråga som vi vill
ha närmare utredd.
Regeringen har lagt fram ett förslag om offentliga
nämndsammanträden. Enligt detta tycks det finnas
vissa möjligheter för allmänheten att få närvara
under vissa förutsättningar. Vi önskar emellertid att
det specifikt skall utsägas att det framför allt är
representanter för partier som skall få delta. Vi
anser att man närmare bör utreda denna fråga.
Slutligen vill jag med anledning av kommentarerna
från Lokaldemokratikommittén i inledningen av
KU:s betänkande i likhet med kommittén
understryka vikten av att regeringen tar initiativ till
en översyn av den kommunala revisionen. Jag
instämmer med kommittén som trycker på att den
kommunala revisionen, liksom för övrigt den
statliga, bör ha en hög kompetens.
Jag instämmer också med samma kommitté när den
föreslår att regeringen skall utreda den kommunala
och regionala näringslivspolitiken mot bakgrund av
en eventuell EU-anslutning.
Herr talman! Jag vill slutligen yrka bifall till mina
två reservationer, nr 2 och 4.